- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
338

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans ansikte, och frågade med så lugn stämma som
möjligt:

»Har Johanna hört hvarför fru Berger kommer ner
så här dags på året då?»

»Jo si, di lär ha nå’n barnsjuka där oppe där di
bor, och hon ä ängslig för gossen, förståss,» svarade
gamla Johanna. »För resten lär hon allt vara skral
själf me’, sa’ frökna.»

»Jaså, ja då kommer jag genast. Men hör nu,
hur är det med frökens knä egentligen? Det har väl
inte blifvit värre?»

»Ånej, värre ä’ det inte, men jesses då, det är en
bulle så här stor, och nu har jag då lagt bränn
vinskompress på’t, så det ska väl ge’ sig igen. Men si,
inte kan hon fara me’ patron och hämta dom, inte —
utan nu när han har har fari\ så tänkte jag höra med
dispenenten, om inte han skulle villa komma opp och
gnugga’na lite’, för det lär han ha gjort i går, sa’ frökna,
och det hade vari’ så bra, så »

»Jo, nog vore det nyttigt,» sade Falk och tittade
ut åt gården, där Jansson just nu körde upp med
täcksläden, »men det lär hon väl inte vilja vara med om,
tänker jag.»

»Hå kors, hvarför det då?» frågade Johanna
förvånad. »När det kan hjälpa’na, så.»

»Det gör ondt, och så är hon generad för mig,
kan Johanna förstå,» svarade Falk och såg själf inte
särdeles ogenerad ut, »och det vore nog bättre om
Johanna själf kunde ...»

»Ja jesses, om jag bara visste hur jag skulle bära
mig te’, så . . .»

»Jag skall visa Johanna, jag. Men nu får jag väl
lof att ge mig af upp till brukspatron då.»

»Ja, kära hjärtandes, gör det för all del.»

När Falk kom upp till Jäger, höll denne redan på
att pälsa på sig och ropade genast, när han fick sikte
på honom i dörren:

»Hör du, kära Gunnar! Vi får uppskjuta den där
sammankomsten med arbetarna tills i morgon; jag får
lof att ner och hämta min dotter, konsulinnan, hon
kommer hit med sin lilla gosse.»

»Ja, jag hörde Johanna sa’ det!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:32:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhstadland/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free