Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men, om jag nu inte exmerar någe’ bättre då?»
frågade Mattias och försökte slå armarna om henne.
»Om jag nu inte frågar efter hvad som har varit, utan
bara det som blir?»
»Nej, Mattias,» svarade hon och drog s*g und?k
honom; »det kan aldri’ hända mej att ja# går te*
prästen och skaffar styffar åt gossen däri»
»Nå, men om vi låter bli’ te* gå te’ prästen då?»
hviskade nu Mattias, som började bli litet yr i hufvudet.
»Nej tack, det har jag också fått nog åf! ) svarade
Kajsa-Stina.
Mattias teg en lång stund. Han gick iiam till
fönstret, stod där tvekande ett ögonblick, vände sedan
om till Kajsa-Stina, som stod kvar bredvid korgen, och
sedan han harklat ett par gånger, sade han med annan
ton än nyss:
»Nå men, Kajsa-Stina, vill du inte komma te’ mej
ändå, då?»
Nu vände hon sig om och såg på honom, såg på
honom undrande och länge.
»Hvad menar du, Mattias?» frågade hon slutligen.
»Jag behöfver någon människa, som hjälper mig i
stugan, och du behöfde någon som gör karl åf pojken
din. Ska vi inte därför slå oss ihop, så slipper du ifrån
det här elände’, och jag får någe* te* knoga för,» och
vill du inte ha’t annerleds, så inte ska jag säga ett ol,
det kan du sätta dig på!»
»Ja, kan du hålla fast ve’ det, då vet jag ingen som
jag hellre vill komma te’ än dej!» svarade Kajsa-Stina,
och därvid blef det, och ord höllo de båda, hur mycket
man än pratade om motsatsen.
2.
Men det där var nu längesedan. Kajsa-Stina dog.
när gossen hennes var fjorton år och just hade läst sig
fram. Någon riktig hälsa hade hon väl knappast sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
