Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Fredrikson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på den en smula. Man kallar ju oss — med ratt eller orätt —
nordens fransmän, och om också vår samtalston icke flyter så
lätt och blixtrar så grant som de genuina fransmännens, så kan
det inhemska lustspelets dialog endast vinna på att författarne
söka lämpa den efter Fredriksons säregna förmåga, att utan
ansträngning framhålla dess kvicka, roliga eller snärtande
egenskaper. Och sådana kan den nog fä, om den bara inte allt
för uteslutande vill hängifva sig åt sitt verldsförbättrande kall
på det tunga allvarets väg, utan också tänker på att ett godt
skratt har lika stort berättigande som någonsin tårar och jämmer.
Fredriksons betydelse för vår svenska teater, ligger icks
minst i det sätt hvarpå han under de sednare åren uppburit
den svåra befattningen, som förste regissör vid vår första
dramatiska scen. Att han på denna plats blifvit mycket olika
bedömd, ligger helt och hållet i sakens natur, att han nu till
förmån för den nya regimen skall behandlas temligen strängt
af en och annan, är lika förklarligt. Det har varit ett
ständigt varieradt tema i vissa offentliga kritiker, att de kgl.
teatrames regie under ett tiotal af år, eller något mera, varit
under all kritik, och att det nya riket nu först skall bölja med
alla sina oupphinneliga under, och detta på samma gång som
ganska underhaltiga regieprestationer på andra scener upphöjts
till skyarne. Men det har väl inte varit så farligt menadt,
tänker jag; det har väl egentligen mera hört till systemet och
kotterimanipulationema att utmåla tillståndet så dåligt som
man gjort.
Vill man söka någorlunda rättvist bedöma en regissörs
verksamhet, så får man först och främst inte lyssna allt för
mycket till teaterskvallret, hvilket dock i de flesta fall just lägges
till grund för omdömena i den vägen. Hvad publiken sjelf
vid ett nytt styckes uppsättande kan bedöma, det är ju endast
resultatet af det nedlagda arbetet, icke arbetet sjelft. När ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
