Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Kom igen!” - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Ja!“
“Smickrar ni aldrig, ni?“
“Nej!“
“Inte ens ett fruntimmer?“
“Nej, inte ens då hon är så vacker som ni.“
“Ser ni,“ sade Eva, leende och rodnande, “nu
smickrar ni ändå.“
“Nej det gör jag inte,“ svarade Erik, “jag säger bara
hvad som är sannt. Och när man är så vacker, behöfver
man så litet för att vara klädd.“
“Det var min mor, som tvang mig att ta den här
drägten,“ sade Eva hastigt, utan att veta hvarföre, “annars
hade den aldrig blifvit vald.“
“Man skall aldrig låta tvinga sig till det som man
inte sjelf gillar,“ sade Erik lugnt.
“Gör ni aldrig det, ni?“
“Nej, förr må det gå hur det vill! Min känsla för det
rätta låter icke jemka med sig.“
“An om det skulle kosta er välfärd?“
“Så må den springa. Bästa välfärd är aktning för
sig sjelf!“
“Ni är en underlig ung man! Af hvem har ni lärt de
der stränga grundsatserna?“
“Af min mor; det var det enda hon gaf mig i arf.“
Och nu kom en ny tur i kotiljongen, och så talade de
icke mera vid hvarandra den qvällen.
Någon tid derefter kom der en ung baron i huset och
gjorde mycket ifrigt sin kur för Eva. Men som den
stackars unge baronen var nästan lika dum som han var nobel,
— så kunde den sjelfsvåldiga flickan icke låta bli att gyckla
med sin adlige friare. Hon roade sig derför med att
ömsom uppmuntra, ömsom stöta honom tillbaka, och på
samma tid visade hon sig också mycket intresserad af en
ung häradshöfding, som tycktes vara nära att bli kär i
henne på fullt allvar.
En dag, vid en större middag, som konsuln gaf, och
till hvilken också hans kontorister voro bjudna, hade Eva
vid bordet riktigt visat prof på hur kokett och nyckfull en
bortskämd flicka ibland kan vara, och de begge beundrarne
voro ännu mera tjusade än förut.
Sedan middagen var slut, och man hade satt sig inne
i förmaket för att konversera, kom Eva, som efter vanlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
