Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Kom igen!” - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och om också hennes kinder bleknade något litet under
väntans långa dagar, så bodde det dock ingen sorg i
hennes hjerta.
■ Hon trodde, och det var hennes hjelp och stöd under
den långa tiden.
På alla föräldrarnes både böner och förebråelser hade
lion endast ett svar, som hon alltid upprepade.
“Han har sagt att han kommer igen, och han
kommer
igen, det vet jag!“
“Men om han nu skulle vara tet,“ invände modem,
“om han skulle vara tet och begrafen?“
“Så skulle hans ande kommit igen och sagt mig det,“
vidhöll Eva med ungdomens och kärlekens aldrig svikande
förtröstan.
“Jag tror man att du har blifvit fertrollet!“ jemrade
sig då
modern, som såg sin drömda presentation allt mera [-liirblekna-]
{+förblekna+} i omöjlighetens fjerran.
“Och wenn han också kommer tausend .mahl,“ svor
konsuln, “så skall du aldrig i efighet kifte dig med den
Hchlingel!“
“Då vänta vi ännu två år och sedan är.jag myndig,“
förklarade Eva.
“Ja, und jach gör dich arfles,“ dundrade fadern, “så
t&r du man se, om tin schlingel till kontorist vill hafe dig
längre! Det är mine penger han vill åt, inte ditt hjerte!“
“Det är inte sannt!“ utropade Eva med blossande
kin-ilor. “Hade han intet älskat mig för min egen skull, så [-hade-]
{+liade+} han icke skyndat ut i vida verlden för att söka
för-tjena min hand!“
På detta .sätt var hon helt och hållet oåtkomlig för [-både-]
{+liåde+} hotelser och skäl; — hon hade sagt att hon skulle
vänta, och hon väntade.
En vacker morgon, i början af Maj månad 1865, satt
konsuln och riddaren Habemann på sitt kontor vid
Skeppsbron och studerade mod tankfull uppsyn sin hufvudbok.
Litet emellan skakade han på hufvudet och såg temligen [-liokymrad-]
{+bekymrad+} ut. Affärerna hade på de sista tvenne åren inte
i vatt så bra som förut; åtskilliga stora förlustposter hade [-iniist-]
{+must+} inskrifvas på blad, förut endast vana vid att få
inre-••mtrera vinster, och konsuln märkte nu för första gången [-|iu-]
{+|ut+} länge, att den ostadiga lyckan icke vidare var samma
lilinda tjenarinna som förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
