- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / I. /
86

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Liten Karin“ - 1. - 2.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

der hon satt vid sin föråra, medan hennes kamrat, en
beskedlig- gosse vid namn Anders, iorde akteråran, och de
utbytte då en nick och ett “god afton“, eller om vädret
var riktigt lugnt och vackert, ett handslag fullt af tro och
värme. Och på denna ringa kost lefde deras landtliga
kärlek frisk och oförminskad, och ingen af dem brydde
sigom att pjunka öfver sitt öde, ty det skulle nog bli bra,
mente de båda, bara de höllo ut och visade sig trofasta
mot hvarann.

“Liten Karin“ tjenade hos en rik nämdeman på fasta
landet midt emot Ljusterön, der Petter hade sitt hem, och
sommaren var deras gladaste tid, ty färderna från och till
staden gåfvo sysselsättning åt både tankar och armar.
Värre var det om vintern. Då var det först och främst
ruskigt och kallt, och för det andra kunde de icke träffas
så lätt som förut. Endast en och annan gång vid
vinternoten kunde de stöta på hvarandra, och säga ett “god
qväll“; men då var man trött och stelfrusen, och den
varmaste kärlek kan bli både kall och modstulen om den
får vara med vid en vinternot. Jag tänker mig just en
liten nätt kunglig sekter, som på Amaranten eller
Inno-censen har en outtömlig svada när det gäller att
blomster-kasta stora börssalens lefvande blommor; jag kan just
undra hur han skulle bära sig åt om han vore med vid
ett riktigt godt vinterfiske i skärgården, och hur pass
mycken värma han skulle ha qvar, sedan han ett par, tre
gånger på eftermiddagen tömt det fryskalla vattnet ur de
höga sjöstöflarne och derpå dragit på dem igen, så att det
svidit om foten? — Men vi skulle ju tala om “liten Karin“.

*

2.



Det var en eftermiddag i början af augusti månad
förlidet år. Det blåste en frisk nordost, och södra
Vax-holmsfjärden var full af storbåtar och andra fartyg som
kryssade sig ut ifrån staden. Bland dessa var också vår
vän Petter med sin “Ida“, så hette nämligen storbåten,
hvilket man kunde se utaf vimpeln, der mellan röda och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/1/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free