Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A eller Ö - 7. - 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När hon väl kommit in i denna rörliga berså, hvars grenar
böjde sig öfver hennes hufvud som ett grönskande hvalf,
lade hon årorna ifrån sig, satte sina små händer för
ansigtet och började gråta så bittert och hejdlöst, som om all
verldens sorg och elände hvilat på hennes ljuslockiga
hufvud.
Men häftiga regnskurar gå snart öfver, det vet man
ju, och när Lilly efter en god qvarts timme åter styrde
ekan ut ur vassen, lekte det allra gladaste leende på
hennes läppar, och det var väl att Birger icke nu hade samma
plats som på ditvägen, ty säkert hade han blifvit alldeles
solblind af att blicka in i det klara öga, som nu strålade
dubbelt fagert genom den slöja som tårarnekastat deröfver.
Det var bestämdt mycket bättre för Birger, att ensam
och förargad som han var, gå med åter torkade kläder den
vackra vägen omkring sjön, i den martialiska afsigten att
hädanefter i Lillys sällskap vara stum som en fisk och
ståndaktig som en förläst magister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>