Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fröknar - 4. - 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oppe nästa gång när någon helsar på henne, och att dn
talar om för mig
hnr hon ser ut.“
“God dag, min gumma!“ utropade herr Anderson helt
fryntligt i det han steg in i rummet, “nu ska’ jag säga
dig att det blir att rappa sig! Jag ska’ ha spelfremmande
här i qväll, du, Regina lilla!“
“Hvad i alla tider säger du, Anderson?
Spelfrem-mande? Och det säger du till om nu först?“
“Ja, jag kunde väl inte säga till om ’et, förr än det
blef afgjordt att de skulle komma, heller?“
“Det är väl dina välsignade kryddkrämarbekanta dn
har bjudit nu igen!“
“Nej, bättre opp, gumman min! Det är
landstings-kamratcrne, du!“
“Ah, herre Gud! Anderson,“ utbrast frun, nu skinande
som ett sommarsolsken, “hvad i alla tider säger du? Det
skulle väl inte vara.. . vara landshöfdingen sjelf heller [-nom-]
{+som+} ä’ så gemen?“
“Nej, inte den här gången; men det är annat godt
folk i stället du — en brukspatron
och en löjtnant och
on konsul, du ... och några stycken te ... och nu ska’
du riktigt visa
ftamföttema, Regina lilla, så vi få något
godt i oss till supen, du. Se’n ska’ vi ha oss en stor
middag, och då kan det hända att sjelfve landshöfdingen
kommer, du!“
“Sker det, Anderson!“ svarade frun gråtande. “Då
ska’ jag dö nöjd, min välsignade gubbe!“
Och dermed satte fru Regina af i full fart ut i köket,
glömmande både guvernant och förargelse och allt, bara
vid tanken på att fa se något gentilt i huset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
