240 (Svart på hvitt. Berättelser / I.)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fröknar - 9. - 10.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

leda och förderfva de oskyldiga och godtrogna; huru han
hånande iör sina kamrater och umgängesvänner omtalat
eröfringen af den godtrogna kryddkrämardottern, som han
ämnade narra till någon oforsigtighet för att sedan tvinga
hennes rika föräldrar att kasta henne i hans armar, och
på detta sätt genom hemgiften upphjelpa hans förstörda
affärer.

Allt detta omtalade herr Anderson i tydliga och klara
ord, och han slutade icke berättelsen förr än ett
hjert-slitande skrik ifrån den febersjuka dottern underrättade
honom om den grymma oforsigtighet han begått.

Och nu teg han, sedan det var för sent, och i det de
tvänne förfärade qvinnorna sökte återkalla den sanslösa till
medvetande, skyndade den förtviflade fadern ut för att
uppsöka läkaren, och bedja honom att rädda hans barns lif,
skulle han också derför gifva hela sin mödosamt hopskrapade
förmögenhet till belöning.

10.

I fjorton dagar sväfvade Mina mellan lifvet som ville
behålla henne, och döden som ville föra henne i hamn för
alla stormar. Men hur det var, så segrade likväl lifvet,
och de tacksamma och nu till stor del förändrade
föräldrarne fingo behålla sitt bam. Det finns kanske ingen
bättre skola för sjelfviskheten och öfvermodet, än dröjandet
vid ett älskadt väsens sjukbädd, som man fruktar skall
förvandlas till ett dödsläger. Då har man god tid att
genomgå det förflutna, då går förgyllningen af så mycket
ståtligt och grannt, och visar messingen inunder, och då
återfaller så mycket af det uppstyltade och skenbart stora
till sitt rätta omfång. Döden, denne den menskliga
förgänglighetens allvarlige lagläsare, han har mäktiga
argumenter till sitt förfogande. Han har framför allt den
ovanliga förtjensten, att han icke ser till personen och att han
icke känner någon hänsyn. Han klifver med samma
tunga steg intill konungens plågoläger som intill tiggarens,
och han bryr sig aldrig om några ceremonier när han

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/fhsvv/1/0240.html

		Svart på hvitt. Berättelser / I. / 240 (1876-1879) Author: Frans Hedberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|