Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskar-Stina. Ett skärgårdsminne - 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man med de lättare, och pojken nöjde sig med att med
vidöppen man stirra på ångbåten, som han aldrig torr
sett på så nära håll; herrskapet hade redan gått upp, och
de fyra barnen tumlade som bäst omkring pä ängen, som
lössläpta killingar, medan ‘farbror1 gick omkring linkande och
tänkte på allt det gräs, som de fyra bytingarne skulle
trampa ner för honom. Kristine och barnflickan hade
stannat qvar nere för att hjelpa till med
ilandtiyttuiugen af
sakerna. Janne och en af besättningen kommo just
knogande med ett isskåp, då Kristine med ett ämbar i hand
skyndade förbi dem och med en glad nick åt Janne;
utropade :
“God dag, fiskarn, hur står det till?“
“Tackar som frågar,“ svarade Janne och myste helt
förnöjd på sin breda mun, “hur mår jungfrun sjelt’?“
“Usch, jag är frisk som en lärka, jag. Och glad se’n
öfver att en nu
ändtligcn är här! Akta isskåpet, det är
frun så rädd om, som om sitt öga.“
“Måtte det! Ä’ det is i’et också?“
“Ja, det tror jag det, en hel centncr, fast det har väl
smält litet på vägen.“
“Det måtte inte vara mycket, det. .. för det är bra
tungt, känner jag.“
Och dermed sattes isskåpet ner i land bredvid
‘farbror1, som just stod och förargade sig öfver allt
öfverflöd,
som Stockholmarne draga med sig ut på landet.
[-“Hvad-]
{+“Ilvad+} ska’ det der vara för slag, då?“ sade han och
pekade med käppen på isskåpet.
“Det är ett isskåp, om han vill veta’t,“ svarade
Kristine raskt.
“Håhå!
hvar ska’ det stå då?“
“I köket, naturligtvis.“
“Nå, då rinner det väl åfot, kan jag tro, och så blir
golfvet vått, och så murknar plankorna, det blir slutet pä
kalaset, det.“
“Ja, men se, man sätter
fat inunder hålet i bottnen,
och då rinner det inte på golfvet, ser farbror,“ svarade
Kristine näbbigt.
“Joho, det förstås det. Och så
giörnmr ni bort te
tömma fatet; jag känner Stocksolmspigorna, jag.. Tocke
öfverflöd. När en har källare, hvad ska’ en dä med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
