Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskar-Stina. Ett skärgårdsminne - 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“0n gör fall så fanken ’eller!“ skrek Kalle, “är ska’
’011 si en lifvets gosse, som djeklar hi mej hinte går håf
för ’ackor, hinte! Men vill ’on hinte, så hinte ’änger hen
sig för det, hinte. Kom
nn gossar, framhåt ärseh!. som di
sa’ på Lagålsgäle.“
Och i det spelmannen drog på med ‘Kung Karl, den
unga hjelte1, så stämde han upp med full hals.
men på en
alldeles olika melodi, följande beväringsvisa:
»Beväringen marscherar
Lvttnanten kn mm ende rar,
Di blankaste gevärnerna på haxlarna ’an
bär!
Ocli ’ur ’an hexerserar
Mustascherna friserar,
Så vill ’an gå hi hleka dö’n som härlig melangtär!
När ’an provihanterar
Och kockarna salverar
Med härterna och fläskena, som ’aglerna di här,
Men hinte ’an
kruserar,
’An häter hå regerar
Hå går te kitteln med sin skål som härlig melangtär.
När flickan visenterar
Bevärningen salhuterar
Med sabcln hå med packningen som ’an på ryggen bär,
Hå när ’au hattackerar
Lilla jungfrun som spatserar,
Så tager an en liten puss som härlig melangtär.
Och hiute det fallerar
Hatt när ’an ’em marscherar
Får kronolänsman si sig hom, hatt hiute bort det bär.
Hå ’emma ’an regerar,
>led mössan ’an stoltserar,
Hå halla jänter stå på tå för en härlig melangtär!»
Sista raden togs alltid om i korus af de andra
poj-karne, och så kommo de fram till byn i riktigt ståtlig
marsch. Just som de skulle gå in i stugan, passade Kalle
på och skulle, ta’
Kristme om lifvet —- han var ju så godt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
