Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan med grafkransarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vältaliga ord, vid hvilka så månget älskande hjerta bäfvat
samman under afskedets krossande tyngd.
Det enkla och djupa’ här i lifvet tager alltid ut sin
rätt, och ingen, om än så likgiltig, begrafningsgäst kan
höra de tre mullskoflarnes dån mot den dödes sista
kammare och dessa ord uttalade öfver grillen, utan att
genomträngas af vördnad för den myster, som här döljes,
och utan att känna en flägt af förgängelsens allvar snudda
förbi sitt ytliga sinne. Så var det äfven här. Den unga
enkans snyftningar blefvo ännu mera djupa och hon sjönk
nästan tillbaka i modems armar; äfven denna tycktes
förlora något af sin kärfva hårdhet, och det tycktes ett
ögonblick som om det glindrade till i det stränga ögat; men
ögonblicket derpå lutade hon sig ner emot dottern, och
ingen såg, om det som glindrade var en tår eller en blixt
af oförsonligt agg.
Ännu några böner, så trenne gevärssalfvor, derpå
’In-teger vitse’ af kören, och så var begrafningen slut.
Nu böljade den sedvanliga promenaden upp på
graf-ven, och seendet ner i den. Den unga enkan leddes dit
upp af modem och uppkommen på brädfodringen, sjönk
hon ned på knä i det hon kastade blommor och slängkyssar
ner till det andelösa stoftet på bottnen af griften. Äfven
modem kastade ner en krans deri, med samma min som
om hon kastat ner en utmaning, och så den ene efter den
andre. De som icke hade kransar eller blommor, kastade
en blick som hastigast, och inom några ögonblick var det
nästan tomt omkring grafkullen. Just när processionen
satte sig i gång för att återvända till vagnarne, steg den
äldre mannen upp på grafven, och kastade ner sin krans i
det han sade:
“Farväl, min kära patient! Hade du lydt mig, så...
men det är detsamma. Yi ska’ i alla fall hit förr eller
senare; det kan komma på ett ut.“
Derpå steg han ned igen, tog sin följeslagare under
armen och drog honom med sig åt kyrkogårdsporten.
“Jag vill se hvem som hjelper enkan upp i vagnen,“
sade han hastigt, i det han blinkade litet med ena ögat.
“Hvarför det?“ frågade den yngre.
“Derför att det är ett gammalt skrock med den saken.
Det påstås att den skall bli hennes andre man. Och jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
