Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lillbo-Petter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan Elin räfsat några minuter, vände likväl Petter
sig händelsevis om, och blef stående som förstenad med
lien i gräset och ögonen förvånadt fastade på flickan.
Hon bara räfsade på, i det hon halfhögt yttrade:
“Håll inte upp, utan fortsätt te slå, Petter, så får jag
säga dig någonting/4
“Hvad skulle nämndemans Elin kunna ha te säga
mej?“ frågade Petter, i det han likväl lydde hennes
uppmaning och slog vidare, fast med saktare slag.
“Ah, det kunde väl vara mycket nog, det, om du bara
inte vore så hätsk och bitter af dig i hj er tat/4
“Den sten som alla spottar på, blir fall våt till sluts!“
svarade Petter bittert som förut. “Gå du och räfsa efter
<Magnus, Elin; det är likare än te komma hit och räfsa efter
Långholmarn.“
“Du vet mycket väl att jag inte det bittraste frågar
efter honom,“ återtog Elin med samma halfhöga ton, hvari
nu sorg och bedröfvelse målade sig; “du vet nog också att
inte tiden förändrat mig, och inte olyckan heller; men du
vet också hur omöjligt det nu ä’ för oss två te nånsin
komma te sammans/*
“Ja, hvad ska’ du derför här och göra ?“ frågade
Petter envist; "är det inte nog med att jag hålls tör en
utböling, ska’ du också göra dig te ett spektakel ?“
“Kan du derför inte ge dig af härifrån, så att de
slipper hacka på dig jemt och samt?“
“Jaja, jag förstår fäll att det ä’ det du vill, för jag
besvärar dig^nog, kan jag tänka. Men en kommer inte
långt med två tomma händer, och hvart jag tar vägen för
rexten, så får de alltid veta hvad jag ä’ för en, när di
tittar i prestbeviset.“
“Men i Amerika behöfs inte något prestbevis, sä-
ger di.“
“Amerika ?“
Och nu tvärstannade Petter. Han rätade upp sig
från sin krökta ställning, torkade svetten ur pannan och
såg på Elin med en blick som om han vaknat upp ur en
orolig sömn.
“Amerika/4 upprepade han ännu en gång, men
häftigare och med starkare uttryck än förut.
“Ja,“ återtog Elin, i det hon uppmärksamt betraktade
honom, “der vet ingen hvad du har rakat ut för här hemma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
