Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den vissnade handen, smekte den hans kind på ett sätt,
som gossen aldrig förr känt, och med ett sista [-ansträngande-] {+ansträn-
gande+} af sin kraft, drog farfar sonens hufvud intill sig och
h viskade dessa ord i hans öra:
“Öfvergif aldrig din mor! Ersätt henne du, hvad hon
förlorat i mig och dina bröder.l‘
Och detta löfte gaf min far under heta tårar, och
inom en timma dog den stränge mannen i hustruns famn
och med den yngste sonens hand sluten i sin, under det
hans ögon tycktes irra omkring rummet, som sökte han
sina tre äldre söner, hvilka hans stränga bud sändt ut i
verlden fjerran från hemmet.
När en och hvar hunnit få sitt, fans ingenting qvar
för de efterlefvande, utan nu gälde det för min far att
infria sitt löfte. Ni skrattar säkert åt mig, när jag säger
er, att trettonåringen gjorde detta till fullo, och gjorde
det som en man. Att börja med, kunde han naturligtvis
ingenting bidraga till sin mors lilla hushåll; men så mycket
gjorde han dock, att hans skolgång ingenting kostade och
att han sjelf höll sig kläder, och detta åstadkom han genom
att sjelf undervisa dem som voro yngre än han. Min
farmor flyttade under tiden till ett litet torp i samma socken,
der min fars kronofogdeboställe varit beläget, och en ringa
pension hjelpte henne att undvika de värsta bekymren; för
öfrigt spann hon och väfde åt socknens herrskaper och hade
på det sättet sin nödtorftiga bergning. När min far gått
och läst sig fram, slutade han skolan och stannade hemma
hos modern, och nu böljade han sjelf en liten skola för
småfolket i trakten. Det gick klent i början, ty litet hvar
tyckte att skolmästaren sjelf var inte mindre pojke än
lär-jungame; men som allt godt talar bäst för sig sjelf, dröjde
det inte länge förr än han fick förtroende och den lilla
skolan tog fart. Min far hade från sin tidiga barndom haft
mycken håg för trädgårdsskötsel och jordbruk, och det kom
honom nu väl till pass. Torpet arrenderades på flera år
i farmors namn och der började han nu på lediga stunder
att bryta upp den stenbundna jorden, skaffa dit bättre
matjord från diken och kärrmarker, så och plantera af alla
krafter, så att inom några år en liten vacker farm
uppstod omkring den dåliga torpstugan. Allmogen i
grannskapet såg med förvåning huru buskar och träd växte oeh
frodades i “skolmästargossens" täppa, och hans små lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
