Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Nej stopp nu! det betyder allt något annat,
tänker jag!“
“Nå hvad skulle det vara då?“
“Jo, att det här ä* väl den sista trädgårdstäppan jag
gör i ordning här i verlden; for si, när en börjar på och
drömma om att en talar vid månen, så är det då bestämdt
inte långt igen. Och så godt kan det vara, jag har då inte
mycket te’ lefva för, om jag tittar rätt efter!“
“Ah se så!“ svarade jag, som började bli orolig för
mitt skämt qvällen förut, “inte ska’ mästarn tänka på sådant.
Då är det väl så godt, att jag talar om det med det samma.
Det var jag, som satt under qvarnen, när mästarn kom
ditt upp, och det var jag som spelade mångubben och
svarade — det var hela saken.“
Han upphörde med sitt arbete, och betraktade mig
några ögonblick förvånad och tviflande, sedan tog han sig
en duktig buss ur sin näfverdosa, strök sig med afviga
handen öfver ögonen, och svarade med ett menande leende,
som lade något liknande solsken öfver hans fula ansigte.
“Jaså, jaja! jag förstår! Littraktörn vill inbilla mig,
att jag inte har drömt, utan att jag låg der oppe vid
qvarnen, och att det var han som talte till mig. Men fast
det inte går i mig utan tratt, så tack för välmeningen i
alla fall. Så full var jag inte i går afse, att jag inte mins
hvad jag gjorde. Jag gick direkte opp från sjön på
hö-skullen, der jag somna som en stock! Tack i alla fall, men
drömt är drömt, och jag vet nog hvad det betyder. “
“Mästarn tror mig således inte?“
“Nej, jag var väl inte tokig, jag. Herrn vill väl,
herrn, det ser jag nog, fast det tjenar till ingenting. Det
är inte värdt att öda krut på döda kråkor, ser herrn. Men
hör nu, nu ska’ herrn skaffa ut buskar och trän till i nästa
vecka, så ska’ vi sätta ner dem, innan det blir för surt i
jorden, och så i vår, om jag lefver, så kommer jag och
gräfver upp landena och lagar, att vi fa fylla på med
gräs-t or Q orden, som jag nu lägger i hög der nere vid
gärdsgården. Och lefver inte jag, så far väl någon annan komma
och göra resten, kan jag tänka. “
“Men hör nu, mästarn skall tro mig: det var jag, som
satt under qvarnen!“
“Jaha, jag vet nog af et, sa han som gick galet,“
svarade han med samma ljusa uttryck som förut öfver det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
