Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och klockan half sju begaf sig Nicke af ifrån
Ladugårdslandet, och som det var i November månad och litet
ruskigt väder, tog han sig en droska vid
Ladugårdslands-torg, och kuskade af neråt munkbron, under det att hans
tankar sväfvade emellan skålen för tärnorna och de
blif-vande tärnorna sjelfva; När han kom fram till “sällskapets41
port voro flera vagnar redan der före honom, och just när
Nicke steg ur ett litet stycke ifrån, såg han huru dörren
på en hyrvagn öppnades midt för porten och först en liten
den allrasötaste fot och sedan ett det allrafinaste och
rundaste lilla smalben stack ut ur vagnen, efterföljdt af en
sky af spetsar och blonder, tillsammans utgörande
blomfodret till en af dessa praktblommor, som på poeternas
språk kallas englaväsen, men som på det enkla
hvardagsspråket kallas unga flickor. Det var en brudtärna, en lång
och ståtlig flicka med yppigt blondt hår, och hon
efterföljdes omedelbart af en mycket liten fru och en mycket
kor-pulent herre.
“Det var bestämdt mamma och pappa!“ sade Nicke
Hult, mycket filosofiskt för sig sjelf, i det han kände
liksom ett styng af förtjusning i sitt hjerta, “herre Gud, hvad
hon var sÖt!“ fortsatte han i det han gick uppför trappan,
“den flickan tror jag bestämdt att jag blyr kär uti! Ja,
bara jag har fått skålen ifrån mig, så blir jag bestämdt
kär i henne. Om jag bara visste hvem hon vore? Jag
skall fråga Pigge Bergström! Han vetfet bestämdt!“
Och med det beslutet trädde vår Nicke Hult in i
lokalen, sedan han först trängt på sig den venstra handsken,
och gjort några förtviflade försök att knäppa den, hvilket
likväl icke lyckades.
Men om Nicke hade otur med handskknäppningen, så
hade han i stället tur med annat. Knappt var han
inkommen, förr än han stötte på Pigge Bergström, “lexikonet,“
som han kallades af sina vänner, derför att han hade reda
på allting, utom hvad som hörde till kameralen, ty den
hade han aldrig kunnat taga. Men Pigge var lika glad
för det, och var med som sarfven i hvar lek.
“God dag, hedersbror!“ ropade Pigge emot honom,
“har du några pengar på dig? Ja visst fan har du pengar,
det är klart som hennes öga, det! Låna mig en tjugufemma,
du ska få igen den i nästa vecka!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
