- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / III. /
185

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Tackar ödmjukast!“ stammade Nicke och grinade smått
åt slag tarm ästarens kraftiga handslag, “jag kommer kanske
litet tidigt..

“Åhnej, det är inte farligt med det. Men si, de
förbaskade qvinfolkena bli aldrig färdiga! Det var dotter min
som stod i underkjolen och tände på ljusen i kronan ... hörde
bror kanske hur hon gaf till hals? He, he, he! en liten
stund förut stod dörrn oläst... tänk om bror hade kommit
in utan att ringa ... hade väl inte så orätt när jag skref:
ring på strängen!... Sätter altid det i brefvet. .. ända sen
jag hade bod på Nygatan, der slagteriet var inne på
gården! Altid bra för något! Klif in nu, och stå inte der och
skrufva, inte.“

Och med ett dugtigt slag i ryggen knuffade värden
in Nicke som dervid flög rakt i famnen på den lilla
värdinnan, som just nu kom emot dem och såg sötsur ut.

“Jag ber tusen gånger...“ stammade Nicke aldeles
tillintetgjord, “jag ber tusen gånger...“

“Ah be du i Helsingland!“ skrattade värden, “tag du
kärngen i famn, hederskula! Det tycker hon om, fast hon
gubevars ska sjåpa sig! Om du vill ska du få ta flickan
min i famn med, för här ska vi vara ogenerade, du!“

“Kära Stark då!“ påminde frun och såg mycket
generad ut, “att du aldrig ska kunna tillegna dig den fina
verl-dens ton och sätt. Ursäkta honom, lilla goda kungli
sek-tern, men han menar så väl, fast han...“

“Fast han bär sig åt som en oxe, menar du,“
fortsatte Stark med ett skallande gapskratt, “jo jo, mor lilla!
jag har inte varit guvernant jag som du, inte... jag kan
slå en stut i skallen så han aldrig tittar mer efter den
betan, men slå i folk kruserligheter, det duger jag inte till!.
Ha, ha, ha! Och inte bryr jag mig om det heller! Lika
godt namn i bankerna för det! Och skickar jag ned till
Småland och köper opp en oxdrift, så har jag bättre kredit
än landshöfdingen sjelf, lita på det, hå hå hå!“

Och slagtarn skrattade så att magen hoppade, och
Nicke tänkte inom sig, under det han för artigheten skull
skrattade med, att hvad rika slagtarn var, men inte var
han mycket bildad åtminstone. Men dottern brås kanske
på modern som varit guvernant, tänkte han, och då är hon
väl så mycket hvassare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/3/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free