- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / III. /
197

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kommissarien ofantligt. Han vände sig derför gång på gång
till Nicke, pekande på det kort han ämnade spela ut, och
såg der vid så menande och djupsinnig ut som om han velat
säga: “Har herrn sett något så fint kombineradt spel förr?
Hvasa ?“ Och när Nicke bara nickade, hvilket, som man vet,
kan betyda både ja och nej, så var det ju icke underligt
att mantalskommissarien och riddaren var belåten med sin
tystlåtne beundrare.

Ändtligen var spelet slut och supén började.

S.

Men den vilja vi icke vidare stanna vid. Ty att
be-skrifva en supé. det vore ju aldeles öfverflödigt i dessa
supéernas tider, då till och med späda barn deltaga i dessa
bildande nöjen och känna dem utantill. Det säkra är, att
här åts icke mindre grannt och dracks icke mindre dyrt
än på alla andra ställen, der man räknar det bland de
medborgerliga pligterna att förstöra sin nästas mage och sömn,
för att sedan af sin nästa fa sig bevisad samma artighet
tillbaka.

Här höllos också tal, ungefar lika qvicka och roliga
som vid alla supéer, der värden anser för sin skyldighet
att helsa gästerna med några ord, mer och mindre
sammanhängande, och der en af gästerna altid förklarar sig
ha blifvit “uppdragen" att tacka å de öfrigas vägnar.

Denna gång var det Nicke som hade blifvit
“uppdra-gen“, och han var också som uppdragen ur sjön, så
svettades han på de öfrigas vägnar. Nicke Hult var annars
ingen dålig kalas-talare, han hade vissa så kallade “slagord“
som han använde, såsom till exempel: “Vi lefva i ett
tide-hvarf ‘ eller “Europa har sina ögon fastade på
borgarstån-det“ eller “I en tid då bildningen och förmögenheten" —
och några andra af samma sort; men dels var Nicke mest
van att tala i ungkarlssällskap, dels var han mer än vanligt
modstulen utaf sig. Han hittade derför icke på något
bättre råd än att som tacksamhetsskål för värdfolket föredra
poemet för brudtärnorna, och det tjusade Starken till den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/3/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free