Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8.
Det var återigen mot slutet af veckan, och Nicke hade
under dess lopp haft mycket att göra uppe i verket,
hvilket likväl icke hindrat honom att låta sina tankar göra
den ena visiten efter den andra borta på Badstugatan.
Sjelf hade han likväl icke varit der, fastän gamla Stina,
som ända sedan måndags-eftermiddagen varit vänligheten
sjelf, oupphörligt påminte honom derom och litet emellan
frågat:
“Nå, ska inte unga herrn ge sig af till sina nya
bekanta derborta på Norr?... Det måtte inte vara mycket
farligt med kärleken, när en inte är angelägnare än så.“
“Det begriper Stina inte,“ svarade då alltid Nicke,
lika lakoniskt.
“Nenej... det är väl så då, kan jag tänka,“ svarade
Stina alltid lika lugnt, “men nog är det underlig kärlek,
så mycket är säkert. “
“Förstår hon inte att jag pröfvar mig sjelf.“
Och dervid blef det. Ändtligen på fredagsmiddagen
tycktes Nicke ha kommit till något sorts resultat med den
der sjelfpröfningen, ty då fattade han det beslutet att på
aftonen göra en visit hos Starkens. Han talade om det
för Stina, när han var hemma och drack kaffe, och då
svarade hon med ett visst blinkande på ena ögat.
“Nå, se det var då roligt att höra!44... och när hon
hade hjelpt honom på med öfverrocken så der framåt
sextiden, så sade hon med en egendomlig ton, den Nicke
sedermera med en viss förundran påminde sig: “Lycka till nu,
unga herrn! Lycka till mycket nöje och stor framgång!...
Hoppas man får den äran att gratulera i morgon bitti!...
Lycka till!“
“Tack!“ svarade Nicke, i det han stoppade
portnyckeln i fickan. “Men om Stina ville låta bli att lägga sig
i mina affarer, så gjorde hon mig en reel tjenst.“
Och dermed gick Nicke sina farde, inom sig fullt
besluten att i afton skulle det bli slag i saken.
“Vänta du, min gosse,“ mumlade Stina, då hon stängde
igen dörren, “om du visste hur mycket jag har lagt mig
i dem ändå ... men det är väl inte något ondt i det...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
