Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Ah! jag ger tusan !“ svor Nicke förargad, “ea sådan
förbaskad sten! Och så skulle jag tili på köpet skubba af
skinnet på händerna!“
“Gjorde ni illa er?“ frågade Lotten deltagande, seJan
hon först i smyg skrattat rätt godt åt det komiska i Nickes
missöde; “kom, så ska vi badda på med litet vatten!“
Och Nicke hade ingenting emot att öfverlemna sina
knubbiga händer i den unga flickans vård, utan önskade
till och med att han gjort sig ännu värre illa, för att få
stanna så mycket längre under en sådan läkares händer.
Men det var icke så illa, eller så väl — och snart
satt man omkring det trefliga stenbordet, vid hvilket den
unga flickan spelade värdinna på det naturligaste och
älskvärdaste sätt i verlden. Man gjorde heder åt anrättningen
och den unga flickan icke minst. Hon åt med en
förträfflig aptit, och de hvita jemna tänderna knaprade med
hjer-tans lust på det möra knäckebrödet, utan att på minsta
sätt vara glupska, men också utan att genera sig.
“Skål Nicke!“ ropade Figge Bergström och knuffade
sin drömmande vän i ryggen, “nu supa vi på din stora
aborre, som gick hem till mamma och pappa igen. Vet
du, det var det klokaste han kunde göra... för han behöfde
verkligen växa till sig... Skål, Nicke !“
“Altid skall du göra spektakel,“ sade Nicke, litet
missbelåten öfver att bli väckt ur sina drömmar; han hade
nemligen just sutit och sett på den unga flickan och tänkte
på hvad sådana der små, knaprande hvita tänder vid
ham bord skulle kunna höja aptiten hos hans egna...
“han var inte så fasligt liten, tyckte jag.“
“Åhnej!“ skrattade Figge, “nog fins det de som ä’
mindre, det har du rätt i; men så fins det sådana som ä’
större också ... Men hvad tycker mamsell Bergfelt? Skulle
inte ett litet glas portvin smaka rätt bra efter rodden
på pjön?“
“Åhjo, hvarför intel“ svarade den unga flickan gladt,
“jag tycker rysligt mycket om portvin.“
“Nå, det var roligt... och så klinga vi, så smakar
halfvan oss så mycket bättre!“ ropade Figge muntert och
slog i. ett glas portvin, i det han gnolade på Sehlstedts
roliga visa:
«Och Herre Gad hvad den sexan smakar
Med lilla supen i grönan lund!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
