- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / III. /
274

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än gå här och lefva på punsch och vigilans; båda delarne
lika litet födande i längden! Jag har ledsnat vid att räknax
riksbankens trasiga ettor, det bör icke förvåna dig — jag
fick ju aldrig sjelf nota ut dem! Som jag har mycket att
göra, är det troligt att vi icke träffas innan jag reser; lef
derför väl och glöm så fort som möjligt den gamle Figge
Bergström, som, jag hoppas det, inom kort skall bli en ny
menniska, och som sådan betala dig igen de fem eller sex
tjugufemmor, som du lånat den gamle. Farväl med dig!
Sista inbetalningen på diskontlånet har farbror min lofvat
att rangera om!

Din Figge.11

“Nå Gud ske lof!“ sade Nicke med en hjertlig suck
af tillfredsställelse, “nu är man af med den rivalen! Nu är
det jag som kniper lilla Lotten Bergfelt. Aha, se der är
ett postskriptum! Det få vi lof att läsa!“

Och Nicke läste:

“Det var sant, jag glömde tala om för dig att jag
och mamsell Lotten förlofvade oss i går afton ombord på
Ran, medan du talade vid slagtar Stark. Ja, ja, det vill
säga utan ringar, men det är lika säkert för det! Så att
du har i alla afseenden förlorat den der middagen på
Hasselbacken; men den ställa vi p& framtiden. Om ett
par år hoppas jag hon skall vara inspektorsfru på Stålsäter,
och då har jag föresatt mig att lemna henne igen den
blomma, som jag i går på ättehögen stal ifrån hennes läppar.

Densamme."

“Kors, en sådan bof!“ utropade Nicke, alldeles askgrå
i synen, “han kysste henne oppe på kumlet, och så
förlofvade han sig med henne på ångbåten! Nej, någonting
värre har jag då aldrig sett eller hört! Hädanefter tror
jag ingen qvinna mera, och jag förblir ungkarl till min död!“
Och Nicke Hult höll ord. Hur det dock var, så
skaffade han sig i tidernas längd en tredje flamma; men
historien om den flamman är lika kort, som de andra varit
långa, den kan sägas i tre ord:

Han blef procentare..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/3/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free