Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gamla inneboende gumman som väckts af bullret
och jemmern under’ natten, hade nyss kommit från
fattigläkaren, dit hon skyndat för att omtala hvad som händt,
och hade med sig från apoteket något som doktorn hade
föreskrifvit för att badda gossens hufvud med, till dess han
sjelf skulle hinna att infinna sig.
“Var nu inte så öfvergifven, kära lilla madam
Bolan-ler,“ sade den välmenande gamla gumman, “nu, sen vi fick
blodet att stanna med det kalla vattnet, så är det ju ingen
fara! Badda nu på med det här, så kommer han sig nog!
Herre Grud, att den Bolander, som annars är en så
hygglig karl — ja, jag säger väl det! det bränvinet, det
brän-vinet!“
I detsamma kom doktorn. Det första han gjorde, när
han kom in i rummet, var att utropa:
“Jaså, det är på det viset! Laga att vi få ,ut
barnets säng i köket; den här luften är inte serdeles helsosam.“
Och han tog sjelf i och hjelpte modern att flytta ut
sängen. När han sedan hade undersökt den lille, som nu
började visa tecken till återvändande medvetande, sade han
på nytt med sin lugna och något buttra röst:
“Efter allt hvad jag nu kan se, är det ingen fara för
lifvet. Det var väl att slaget framkallade blödning,
annars hade det troligen varit slut nu. Nu ska’ ni bara
laga att det är tyst här och när ni fått upp det der
kreaturet derinne, så vädra rummet och för in gossen igen.
Och sedan får ni inte släppa in er man i rummet, så länge
gossen är sjuk, hör ni det?“
“Men doktorn vet inte,“ stammade Lina, som inom
sig motsåg nya uppträden, “doktorn vet inte hur svår han
är, när han ...“
“När han fått något i hufvudet? Åhjo, det kan jag
nog tänka mig. Men hvad ser jag? Har han slagit er
också? Ni är ju alldeles blå i pannan, och har en stor
svullnad öfver hårfästet. Badda på med det der som jag
skref åt gossen, och lägg sedan ett kallt omslag öfver
hjessan. Jag ska’ under tiden gå in och säga några ord
åt djuret derinne.“
Johan låg ännu försänkt i sin tunga dvala när
doktorn med ett strängt och om afsky vittnande moln på sin
annars godmodigt skinande panna, med starka armar
försökte ruska honom vaken. När detta likväl inte ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
