Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyckas, tog han en spilkum med kallt vatten, som nyss
begagnats att badda barnets hufVud med, och slog dess
innehåll plötsligt midt i ansigtet på honom.
“Hvad nu, din djefvul!“ ropade den sofvande i det
han yrvaken tumlade upp ur sängen, “ska’ du häfva mig
i sjön! Ä’ du galn, Anderson! Ska’ du dränka mig?“
“Du vore inte stort bättre värd!“ svarade doktorn i
det han grep honom i armen och ruskade honom.
“Hvad — hvad — doktorn ?“ stammade Johan, i det
han med slö blick såg sig omkring, till dess ögat slutligen
stannade på läkaren som stod framför honom, “jag drömde
— jag tyckte att Anderson ville häfva mig i sjön — hvad
gör doktorn här så dags på dan?“
“Ja, det må du väl fråga, som har hållit på att slå
ihjäl hustru och barn i natt!“
“Slå — slå ihjäl!“ och han tog sig om det värkande
hufvudet, med fånigt utseende, “slå ihjäl — jag — hustru
och bam?“
“Ja, du har velat slå och också slagit din hustru, och
så har lilla gossen vaknat och kantat sig emellan, och så
har du i ditt djuriska rus slagit till den lille stackarn med
din slägga till näfve, och om jag kan rädda hans lif, det vet
jag ännu inte — det förtjenar du inte.“
“Ja, ja!“ mumlade den yrvakne, af alla rusets äckliga
följder lidande syndaren, i det han sökte samla sina tankar,
“ja, nu mins jag — jag var full — jag kom hem — sen
mins jag att jag hörde ett skrik — att jag såg ett litet
kräk som föll på golfvet — att jag kände något varmt
på min hand.“
“Det var din sons blod!“ sade läkaren med djup
stämma, i det han med kännarens intresserade blick följde al\a
vexlingame i den vaknades stegrade sinnesrörelser, “det
var ju ett snyggt nattarbete du har haft för dig.“
“Herre Jesus! har jag slagit ihjäl mitt barn?“ utbröt
han ändtligen med ett förtvifladt rytande, i det han lade
sina tunga armar på läkarens skuldror, “svara mig, svara
mig, om doktorn är menniska! Har jag slagit ihjäl honom.“
“Det är vår Herre och inte jag, som råder öfver lif
och död!“ svarade läkaren allvarligt, i det han lösgjorde
sig från hans tag; “hvad jag kan göra, skall jag inte
underlåta. Det är bara skada att hvad ’jag möjligen kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
