Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och teaterkritik än den vanliga dagskritiken, och
att denna måste, till följd af många anledningar,
vara i hög grad summarisk och i lika hög grad
subjektif, att den ofta icke blir annat än ett
uttryck af premiérpublikens mer eller mindre
blaserade mening — och framför allt, att den
aldrig har tid att vara grundlig.
Låtom oss se efter hur det vanligen går till
när ett stycke första gången uppföres på någon
af våra teatrar. Så vidt icke recensenten har
sådana försänkningar vid teatern i fråga, att han
kan låna hem stycket eller också öfvervara
generalrepetitionen, gör han sin första bekantskap
därmed på kvällen då det första gången
uppföres, och i stället för att då nöja sig med ett
kort, faktiskt omnämnande att och hur stycket
gått öfver scenen, är han merendels morgonen
eller kvällen därpå färdig med ett långt referat
öfver detsamma. Således en kritik nedskrifven
efter ett enda åseende af stycket, och därmed
en dom falld, en dom mot hvilken ingen appell
finnes. Den i allmänhet mycket kritiklösa
publiken tar denna dom färdig sådan som den är,
och på den domen beror nu författarens och
teaterns öde. Utfaller den till författarens
fördel — till skådespelarnes fromma utfaller den
nästan alltid, så vida de inte burit sig allt för
klumpigt åt — ja, då går stycket, som det
heter: är förhållandet tvärt om, så faller det —
och därmed är den saken slut. När den
ton-gifvande morgon- eller aftontidningen sagt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
