Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. KSLAT 1920 - 3. Tallbarr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 I-ÄND’IBRUKS-aKADEMIENS HÄNDLINGAR ocn TIDSKRIFT’ 1921
av vadd, garnel’, r,ävnader och papper samt voro tillverkade av firman
E. och L. I’airitz i Remda, Thuringefwald, av fibrer fr’ån en Svarttall
(Schwartzkiet’er), (Pinus austriaca), som har längre och grövre barr än
P. Siluesfris. Bnligt uppgitter från den tidenl) insarnlades barren på
våren eller försommaren och lufttorkades samt undergingo en jåsnings-
eller rötningsprocedur, likasom vid beredning av lin, varpå följde kraftig
tvättning med piskning samt behandling med ånga, dels för lösgörande
av libern från vedartade ämnetr och dels för avshiljande av den r’ärde-
fulla barroljan. Fibermassan knådades och häcklades eller kardades
slutligen likasom bomull till önskad flnlek. Vid spinningen blandades
skogsullen vanligen med bomull, fårull eller shoddy. De ovannämnda,
utställda vär’naderna lära vunnit allmånt erkännande.
IJarren hos r,år vanliga tall, P. siluesfris, f<irekomma oftast två och
två, men kunna är’en flera, undantagsvis ända till 7 st., finnas på samrna
kortskott.2) De äro jämnbreda, plattat halvrunda, spetsiga, 3-6 crn.
långa och I -l,s mm. breda. I)en nordsvenska tallen har i allmänhet
kortare barr, varemot bredden kan uppgå till 2,r mm. Undantagsvis
kan barrlängden, t. ex. hos unga plantor uppgå ända till 9 å 10, ja till
och med till 12 cm. trärgen är blåaktig, beroende’på det ur epider-
rnislagr.ets små hål eller klyvöppningar avsöndratle Yaxet. Barren hos
den sydsvenska tallen kYarsitta i regel 2 ä 3 år, hos den noldsvenska
ej sällan 7-8, stundom ända till 9 år.’?) Barrfällningen eller egentligen
kortskottfällningen försiggår’ livligast oIn hösten.
Fig. 1, A och B, visa genomskärningar av två något oliha formade
barr, det ena något plattare än det andra. Innanfrir epidermis a ligger
ett fiberlager b, hypodermis, bestående av förvedade celler, c är klyr’-
öppningar å barrets båda sidor, avsöndrande \rax. Huvudmassan utgör’es
av klorofyllförande, starkt veckat parenchym d, i vars midt ligga trenne
ledningsstr’ångar e av ved- och bastceller, förenade med en sklelenkym-
vävnad. I barrets längdriktning löpa innanför epidermis ett antal harts-
gångar f, från 2 ända till 18, i medeltal 8-10 st., liggande vid såväl
över- soln undersidan samt omgivna av ett, sällan 2 lager av ei för–,’e-
dade fibercellel g.
De för industriellt ändamåI anr’ändbala fibrerna utgöras dels av miclt-
strängarna e, dels av hartskanalernas väggar g och dels av hypotlermis-
lagret b. Efter kokning med natronlut och rengöring av fibermassan
erhölls 20 ä 25 procent rena fibrer. Då de starkaste och bästa fibrerna
härröra från hartskanalernas väggar, r’ill det synas, som orfl utbytet
borde bliva större, iu fiera hartsgångar barren äga. Största antalet sådana
visa barr å starka långskott, under det att unga plantor normalt hava
t) Darstellung cler Textilindustrie, av l)rof. .IosBR Heusrnn, WieIr 1876.
’) f)e svensk:r skogsträden, av Nlt-s SYLVEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
