Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. KSLAT 1920 - 3. Tallbarr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
...
INHEMSI{A FIBERVÄXTER 63
blott 2 å 3 st.r) Såväl midtelstr’ängar som hypodermisfibrer åro starht
f<irträade, varemot hartskanalernas fiberväggar äro fria från träsubstans.
Dessa senare visa fina tvärstr-immor, (Fig. 1, C) intrycl<ningar och ojämn-
heter i 5rtan, nästall sorn fiäll, påminnande om ullhår, arrtagligen upp-
komna genom de kringliggande cellr’ävnadernas tryck. Lumen är i all-
mänhet järnnbred (Fig. 1, E), men frjrekommer även mycl<et ojärnn (C,I)).
Spetsarne är’o vanligeu trubbiga, ofta snetla 1li). Den enkll cellens längd
uppgår till 2 ä 3, ända till 5 rnm., diametern till 0,og mm. De träfria
fibrernas (g) styrka visade sig vara ganska stor, r’äxlahde fr’ån 5 d 2lt
ända lill 35 kg, merl etl rnerlclr’är’de av c:a 2.-r kg. pl lo’.-mrn. De för-
vedade, centrala strängarne visade en mindr"e. styrka, r’äxlande från 9–
15, i medellal 12 kg pr kv.-mm.
Den sammarrsalla libeltågaus längtl uppgår’ näslan till hela halrläng-
den och våxlar mellan 20-50 mm. På gtund härav lärnpar den sig
givetvis till spånad, särskilt litl blandning rned annan lärnplig {iber,
såsorn homull eller shoddy. Att genom kemisk behandling skilja de
forvedade från tle vedfria frbrerna torde säkerligen få anses oekonomiskt,
om ej prahtiskt rent outftjrbart. Olägenheten i detta hänseende vid {iberns
anr’ändning till r’är’narler lorde dock ej vala stör’r’e än t. ex. i [r’åga onr
jutefibern, som även är mycket frirvedad. Den senare har dock givet-,
vis fördelen av en mycket stor längd hos tågan. Däremot får man, på
grund av tallbarr{ibelns ligninhalt, helt naturligt vara för’siktig I’id even-
tuell anr’ändning av densamrna till papper, sålunda inskränkande den-
samma till sådäna papperc- eller pappsorter, till vilkas framställning
huvudsakligen slipmassa el.jest användes.
Såsom slutomdöme på grund av de vid ovannämnda undersökning
erhållna resultaten skulle jag vilja uttala, att tallbalrfibern, underj förut-
sättning ’av en ekonomiskt och tekniskt lämplig utr,inningsmetod, väl
lämpar sig att användas till gal-n och r’ävnader sarnt för vissa arter-
papp (karton) eller papper’, vadd m. m. Behandlingen ay barren torde
lämpligast böra ske genom för’multning eller rötning, varvid dock ett
nogglannt ör’elvakande lör hindrande ar. de förvedade flbrernas angripande-
vore nöd r ärrdigt.
’) örtenblad 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
