Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. KSLAT 1920 - 5. Fröhår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INHEilISKÄ IJIBERYÄXI’ER 255
Enligt C.tl.van1) har rnan i Tyskland av detsamma till’.’erkat väruader,
som dock väl rnåste betraktas mera såsom kufiositeler än egentliga, bruk-
hala alster. Enligt Mtrspurrs chemie,2) 1870, lär man i spanien och
andra länder vid Medelhavet an\,ända fr’öhår av T’. angustifulia Iill spånad
och r’ävnader bland kustbefolknigen.
b) Epilobium anguslifolium, mjölkeört, fam. Onagtarie, har även-
ledes fröhår’ av tillräcklig längd och styrka för användning såsom vadd
eller stoppmaterial. Fibern är encellig, rund, jämntjock, med srnal lumen
och fin spets (fig. 4, c), sarnt har en största längd av 10 mrn och en
tjocklek ar 0,oo;-0,015 mm. Styrkan är mycket obetydlig och fibern
är styv, spröd och olämplig till spånad.
c) carduus, cirsium, sonchas m. fl. till fam. composifte hörande l.is-
telväxter hava frukt med hårpensel, s. k. tisleldun. Längst och starkast
är detta dun hos circium palustre (fis. 2.) Frukten d, sorn har en längd
av 4 mm och en bredd av 1,r rnrn, har vid sin ör’re spets en mängd
hår med fjäderlika förgleningar, som uppkommit dårigenom, att ett av
en mängd ytterst {ina hår bestående, runt knippe sönderspjälkats,
så att spetsarne utskjuta åt alla håll fig. 2 a, b). I)en enkla cellen, B,
är: mycket fin, av 0,oor mm:s bredd, är jämntjock med slät, jämn yta
och slutande i en fin spets. Lumen är smal och iämnbred. Dunltårets
hela längd uppgår till 30 mm, dess bredd till 0,ra mm. I dess spets
äio de enskilda cellerna utsvällda och lumen i motsvarande grad vid-
gad (fig. 2, C, e). Håret är ganska sprödt och styrkan uppgår blolt till
c:a I kg pr kvmm. Av egenskaperna att döma synes tisteldunets an-
vändning vara inskränkt till vadd och stoppmaterial, ehuru man enligt
C,rr-r,ra ät’en använt det till vävnader.
d) Eriophorum anglustifolium och latifolittm, ängsull, ängsdun, fam.
Celameric’. Axen hava en mängd I’ita, glänsande fröhår (Iig. 3’ a) ut-
girende trån den lilta fruktens bas. Håret består vanligen av 2 ratler
tunnväggiga, runda celler med tvärväggal d. Cellernas antal i tvärsnil-
tet lian växla från 5-8, ända till 16 st., varigenom håret erhåller for-
rnen a\r ett bredt band, r’ars längd uppgår’ ända till 40 mm, bredd O,oe
-0,0s
mm, den enkla cellens bredd c:a 0,or mm. Styrkan uppgår i me-
deltal till 1,i gr pr hår, motsYarande 2 ä 2,s kg p. kvmm. Håren, som
ei äro alls eller blott svagt förträade, äro tämligen spröda, ehuru något
Å;.,Xur" och böjligare ä’ de förut omnämnda slagen av hår. Ängsdu-
net användes av allmogen på många ställen i r’årt land till stoppma-
terial för. täcken och sängkläder. Själv erinlal jag mig från min barn-
dom, hurusom man i Sn-rålan<l på försornrnaren allmänt ploc-
liade ängsdun till dynor och madra55gr,, u:igot soln numera torde vara
rått sällsynt. En för våra inhemska spånadsväxter synnerligen intres-
1) >Die Felcl-
:) II Åufl. V
& Garten Oervächse Deutschlands’>
Rand, p. 132.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
