Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. KSLAT 1920 - 5. Fröhår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 I,ANDTBRUKS-AKADEIIIIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT’ 192
serad person, professor HaMPUS voN Posrl) som på 1800-talets mitt ut-
förde en del försök att bearbeta vårt inhemska växtdun till galn och
vävnader och som 1866 utgav en liten brochyr >Om användning av Växt-
dun till Väfnader>, gör: härorn följande uttalande: >Till rnattor har jag
medelst tillblandning av litet bomull förarbetat även detta dunslag, och
till grova vävnader och packdukar skulle detta, sår’äl som flere av cle
förut ornnämndir durrslagen (tistel och kaveldun) ganska väl och med
ge’
’cW ffi"
Fig. 3. Frilhår at’ Eriophorum angusti-
lolium; a ax, b fr’öhär rned tvän’äggar,
d, c tr.ärsnitt.
cta.
h-ig. 4. F’riilrår av Salir pentanclra; a flilhåi’,
b friilrtrs, c fröl.rår av Epilobium angustifolium.
.i
fördel kunna använtlasri. Emellertid synes detta hava varit en alltfor
optimistisk syn på sahen.
e) Salir, Populas m. fl. till hängeväxterna, fam. Amentacece hörande
bushar och träd hava frön, ymnigt försedda med fi’öhår, pildun, som
på många ställen i vårt land varit föremål för bearbetning tilt garn och
vävnatler. Särskilt Salir pentcrndra, iolster (hilster), och Populus tre-
mala, asp, lämna ett härtill fullt anr’ändbart dun, men även andra hit-
höraude träd och buskar, såsom poppel, vide, sälg m. fl. hava metl
fröhår rikligen försedda hängen. Fig. 4 b visar ett mognat fröhus
med utspr-ingande fröhår av S. pentandra, och- a visar håren i försto-
ring, vanligen sittande 2 ä 3 tillsammans, förenade vid basen. Håret
är encelligt, cylindriskt, tunnväggigt, med tiocka väggar vid basen samt
svagt forträat. Det är’ vid basen rner eller mindre krökt, med en smal
del närmast fröet samt därovanför en utvidgning. Största längden är
5–6 mm och bredden 0,oz rltn. Håret år likasom de löregående ganska
sprött och styvt?) och styrkan uppgår till c:a 2 kg pr kt’mm eller unge-
fär den hos ängsdun.
-t;’l,li"u""
vid Ultuna landtbruksinstitut, död 1911.
z) Möjligen hårleder sig derrna st5rvhet och spröelhet hos liöhåren frän cuticnltt’
hinnan, vilken, såsorn bestående av korksubstans, måste menligt invelka på segheten.
Genom låmplig behandling (natrnnlut, blekning etc.) skulle håret möjligen bliva mirtkare.
i
{
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
