Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. KSLAT 1920 - 5. Fröhår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INHEMSI(A FIBER\’ÄXTETT ’ 257
Prof’essor A. I. Retzlts (1742-1821) fäste i börian a’r’ 1800-talet
uti sitt arbete Flora Economica Suecirc uppmärksamheten på möjlig-
heten att använda fröhål av inhemska växter till garn och vävnader.
Man var i vårt land denna tid mycket angelägen att minska den till-
tagande importen av bomull, och man trodde sig i dessa inhemska frö-
hår hava funnit ett lämpligt ersatsmedel. R. omtalar, att en pr:äst vid
namn WnsreÅcr varit den, som i vårt land först sökte atrr’ända pildun
till r’ävnader samt tilläggel som sin egen åsikt, att >endast i Löfstad
socken (Uppland) r.äxer jolster så ymnigt, att den rnest skulle kunna
förse hela Stockholm med bomull>.
Ett 50-tal år därefter upptog professor voN Post frågan, i det att
han efter en del undersökningar och spinnings- och värningsförsök med
pil- och aspdun utgav den ovannämnda broschyren, i vilken han redo-
gjorde frir de erhållna resultaten. Att dessa åtminstone enligt hans
egen åsikt utfallit gynnsamt framgår otvetydigt av yttrandet om denna
{iber, att >till många slags våvnader torde den kunna be{innas fullt an-
vändbar och skall enligt min övertygelse relkligen till en stol del er-
sätta den dyrbara, utländska bomull>. trör ytterligare stvrkande av detta
väl diärra påstående tillägger han: >Har ej vitbetan kunnat konkurrerla
med sockerröret?> Härvid är’ docli att märka, att den tekniska pro-
dukten socker är tlensamma, vare sig den utvinnes ur en sockerbeta
eller ett socker-rör, varemot de tekniska egenskaperna hos ett fröhår av
Gossgpium och ett från Salrr ellel poprrlas knappast ens äro jämförbara
med varandra, såsom av olanslåentle fi’amgår. Att, såsorn prof. r,ox
Posr påpekar, pildunet har samma nliklosliopiska b5’ggnad som bom-
ullen, är’ blott delvis riktig-t. men bevisar f. ö. ingenting,.. i fr’ågan om
dess kvalitet eller egenskaper. Hans försök äro dock av så stort iu-
tresse och så stol praktisk betydelse, ati jag här i korthet vill relatera
hans tillvägagångssätt och erhållna resultat.
Aspdunet skördas vanligen i mitten av juni och hängena avplockas,
då de börja bliva vita i toppen. Grår,ide och sälg skördas efter mid-
sommar, och pildunet (5. pentandra), som är bäst d. v. s. längst, i
augusti eller början av september. Ett större jolsterträd lämnar 25-30
liter hängen. Av 45 liter hängen kan beräknas c:a 1 kg dun. Aspen
ger något rikligare skörd, som dock är mera svår’åtkomlig. Hängena
utbredas i ett järnntjockt lager på ett dragfi’itt golv och få kvarligga
3- 5, på hösten 8-10 dygn, varunder dunet utklänges eller framspringer
Llr kapslarne samt lossnar, så att detsamma med tillhjälp av en lätt
harv, räfsa eller kvast kan hopsarnlas och ftirvaras i säckar. Kard-
ningen, vid vilken frön och fröhusdelar m. m. bortskaffas, är’ svår att
göra ftil hand i följd av dunhårens lätthet och niistan damartade be-
skafl’enhet, men med lillsats ay 1r ä 1i: bornull går atbetet lättare. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
