Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. KSLAT 1921 - 6. Urtica dioica, brännässla. Fam. Scabridae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inhemska fiberväxter.
Av
Gustaf Sellergren.
6. Urtica dioica, brännässla. (Fam. Scabridu)’
Nästan alla till denna familj hörande växter hava starka och långa
basttågor. Såsom exempel å sådana hithörande växter, som redan länge
varit kända och delvis använda inom tekniken må nämnas hampa,
humle, kinagräs eller rami samt mullbärsträdet, förutom brännässlan’
Denna sistnämnda har smidiga, fina, starka och sega bastfibret’, som
kunna bearbetas till garn och r-ävnader på samma sätt sonr -lin. Förr
tillverkades i Tyskland, Schweiz, vissa trakter av Frankrike (Picardie)
och är,en i vårt land sår’äl nässelvävnader som nässelgarn och tråd.
Den hos oss förr använda benämningen >nettelduk> torde dock ej hava
sitt ursprung från nässlan utan från tyska ordet >Nesteltuch> (i T5’sk-
land orätt kallad >Nesseltuch>), varmed betecknades en utomordentligt
fin, gles, lärftartad bomutlsuäunad, s. k. muslin (gam N:o 100-200, 6 å
8,000 varp- och inslagstrådar pr kv.-cm-), sålunda ej en av nässelfiber
framställd vävnad. Vissa folkslag i Ryssland, såsom Vogulerna i Sibi-
rien, Baschkirerna, Samojederna och Tartarerna I’id Jenisei, bereda ännu
lärfter, nät och stickade varor av nässlor’. Även i norra Amerika före-
l<ommer denna planta. Någon större användning har dock säkerligen
nässelfibern aldrig haft ens inom hemsl<ijden. Vävnaderna volo visser-
ligen mycket starka men i allmänhet grova, till och med grövre än
hampvävnader, viika senare lättare och med mindre besvär kunde fram-
ställas, ehuru rötningen och beledningen av lin, nässla och hampa ej
erbjuder några väsentliga skiljaktigheter. Först under världskriget och
den av detsamma uppkomna oerhörda bristen på textila råämnen, fram-
förallt hos centralländerna, riktades uppmärksamheten rnera allvarligt
på denna särskilt i norra Europa allmänt förekommande fiberr’äxt, ehuru
man väl kände till dess brister och olägenheter, nämligen en jämforel-
sevis ringa fibermängd i stjälken samt svårigheten att på ett ekonomisht
sätt utvinna fibern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
