- Project Runeberg -  Inhemska fiberväxter /
485

(1920-1923) Author: Gustaf Sellergren - Tema: Textiles
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. KSLAT 1921 - 6. Urtica dioica, brännässla. Fam. Scabridae

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INHE}ISKÄ FIBEITVAXTER
Nässlan, som endast förekommer å odlade ställen, vid gårdar, r,ägar
m. m., uppnår under gynnsammå yttre förhållanden en ganska stor
längd, ända till 2,s m. (enligt uppgift till 3 m. i god lerjord). I vildt
tillstånd växer den i störue eller mindre bestånd, med högre plantor i
mitten, lägre utåt, spridande sig snabbt genom jordskott. Stjälken är
lyrkantig med starkt avrundade hörn och kan ernå en grovlek av ända
till 10 mm:s sicla, med ett förhållande av 1 : 230 ä I :250 mellan tvär-
snitt och längd.
såsom av fig. 1 synes, består stjälken ytterst av ett lager epidermis-
celler a, ofta av rödbrun färg, innanför ligga bastcellerna b i ett lager
av tärnligen ojämn tjocklek och innanför dessa ett tjockare vedcellager
JffiJ"
I [_ j 1l
l-=_-’ J
B
Fig. 1. Skematisk biid av
nässelstängel i genomskär’
ning; a epidermis, b bast-
fiberlager, c vedlager, d
märg, e brännhår.
c samt slutligen innerst märgceller d, som dock snart försvinna och
lämna stjälken ihålig. På epidennis sitta de skarpspetsade, ihåliga bränn-
håren e. Fig. 2 visar il tvärnitt av en grövre, l,s m. lång stjälk, tagna
på olika ställen, närnligen nära roten (A), pä tuitten (B) och näta spet-
sen (c). I tvärsnittet A är epidermislagret (a) O,os mm. tjockt, bastcell-
skiktet (b) O,os mm. och vedskiktet (c) 0s mm., sålunda bastcellskiktet
c:a B,a 010 av hela stjälklagrets tjocklek. I tvärsnittet B är epidermis
även O,os mm., likaså bastlagr.et 0,os mm., men vedlagret blott 0,ors mm.,
alltså bastlagret c:a 11,a oio av stjälkväggens tjocklek. I tvårsnittet C
slutligen är epidermis 0,orr mm., bastlagret även 0,oer mm. samt yedlag-
ret O,reo mrn., sålunda bastlagret c:a 20 o1o av stjälken, allt räknat i vo-
lymprocent. Men då någon väsentlig skillnad i specifik vikt emellan
dessa olika lager ej torde förefinnas, skulle alltså av dessa undersöknin-
gar framgå dels ett medeh’ärde av 13,2 0/o bastfiber av stjälkens vikt,
och dels att den procentuella libermängden är väsentligt större hos
yngre, spädare plantor än hos äldre, eller större hos de yng-
re delarna av stjälkqn. Vid en eventuell insamling av nässlor ftir
textila äuclamål synes man sålunda böra samla isynnerhet yngre, me-
delstora plantor men ej de grör’re, större och mera förtr’äade. Anmär-
kas må dock, att bastfiberlagret är rnycket ojärnnt i tjocklek, ja till och
A
Fig. 2. Ä tvärsnitt vid roten, B vid mitten’ C vid
toppen; a epiclermis, D bastfibrer, c vedceller"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:34:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fibervaxt/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free