Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. KSLAT 1921 - 6. Urtica dioica, brännässla. Fam. Scabridae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INHEMSKA I’IBERYÄXTER . 489
en nässelfiberindustri i Tysklarrd ej lett till praktiska resultat, och de
mer eller mindre sporadiska försöken komma nog att snart alldeles
upphöra. Skall nässlan en gång komma till full heder såsom textil
rår’ara, vilket den tvivelsutan förtjänar, bör den, så vitt jag kan bedöm-
ma saken, ej cottoniseras utan beredas och spinnas såsom lin, ehuru’
särskilt beredningen och kanske även spinningen torde vara mera kr’ä-
vande än linets, r’arjåmte avfallsprocenten blir större. I bästa fall kan
nässlan tävla med Iin såsom en lyxens textilämne, men ersätta bomull,
såsom man fantiserade om i Tyskland och Österrike 1916, kan den
aldrig. Enda möjligheten för Europa att göra sig oberoende av Ame-
rika och Asien i fråga om textilindustriens behov ar, bomull vore att
själv odla den, d. v. s. acklimatisera bomullsväxten i Europa. Tankeu
synes kanske något djärv, men på tehnikens nuvarande ståndpunkt och
i betraktande av de kraftiga hjälpkällor, som genom elektriciteten, hyd-
rodynamiken och solvärmet stå oss till buds, får den ej anses absolut
lörkastlig, i all synnerhet som den redan nu odlas å flera ställen i södra
Europa. Ett våldigt plus tillkommer- genom de höga fraktkostnaderna
för bomullens transport över världshaven
En odling av nässlor fdr textila ändamål torde, efter vad erfarenheten
visat, vara utesluten, såvida ej undantagslörhållanden skulle å någon
ort förefinnas. Men tillgången på denna planta är i alla händelsel så
riklig i vårt land, att en insamling och bearbetning av stjälken bör bli-
va ekonomiskt lönande, i all synnerhet å sådana orter, där man redan
anlagt eller kommer att anlägga linberedningsanstalter.
I fråga om nässelgarnets och nässel{iberns praktiska användning
föreligga mycket olika uppgifter, som dock alla överensstämma däruti,
att {ibern utgör ett förstklassigt textilämne. Sålunda har man av näs-
seltågor framställt bindgarn med en brottbelastning av 20 till 41 kg.
ller kv.-mm.]) I själva verket torde denna fiber särskilt vara använd-
bar inom repslageriyrket för tillverkning av bind- och segelgarn. Men
rlen har även befunnits lämplig till grövre lärfter, skjortvävnader, dräll-
tyger m. m, eller i allmånhet såsom en ersättning för den av vår landt-
befolkning frirr rätt mycket odlade hampan. De cottoniserade fibrerna,
som likna bomull såväl till längd som grovlek, (ehuru kanske smidiga-
re på grund därav, att deras båda ändar äro skarpt tillspetsade, vare-
mot bommulsfibern har en tr’är avslutning vid den ena ändan), låta på
grund av denna sin form lättare bearbeta sig till mycket fina r.ävnader
såsom till de finaste lärfter, till gardiner och spetsvävnader, trikår’aror
spetsar m. m. eller i allmänhet till kvalitetsvaror. Enär samtliga dessa
varor emellertid kunna tillverkas av lin både lättare och med stör-re
ekonomisk fördel, är väl knappast antagligt att nässlan för sådana pro-
1) Fibern rötad vid Randers Amts Husholdningsselskab och garnet handspunnet r.id
.Iacob Holm & Söners fabrik, Danmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
