Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. KSLAT 1921 - 6. Urtica dioica, brännässla. Fam. Scabridae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 I-ANDTBRUKS-ÄKÄDEMIENS HÄNDLINGAn ocH TIDSKRIFT, 1920
ning. Samtiqligt försökte man odla nässlor i Österrike, varvid lär skör-
dats 180-190 kg. färdigberedda tågor per har. Enligt uppgifter skulle
nässlan kunna odlas å trakter, som ej äro anr’ändbara för odling av
våra vanliga kulturväxter, och avfallet i form av blad och toppar skulle
utgöra ett godt fodermedel. Enligt utsago från metodens upphovsman
skulle man därjärnte kunna utvinna f’ruktsocker ur urlakningsvätskan
samt klorofyll ur bladen eller stänglarna. Uppfinnaren frirklarade en-
tusiastiskt, att Österrike i nässlan hade ett medel att göra sig fullt obe-
loende al’ bommullsimporten från Amerika. Han visade även prover å
papper, tillverkat av nässelfiber jämte 50 010 kern. trämassal). År 1g1i
insamlades i Österrika 1,8 mill. kg. lufttorr nåsselstjälk och år lg16
väntade rnan en skörd ar’ 10 mill. kg., huvudsakligen av odlade nässlor.
I Tyskland hade regeringen 1916 förordnat, att alla textilplantor, till
vilka givetvis äyen nässlan räknades, skulle utnyttjas [ör- statens räkning
och behov samt enligt vissa foreskrifter. Ett krigssällskap stiftades for
insamlingen, landtråden skulle ombesörja densamma och ett visst belopp,
14 rmk per 100 kg. lufttorr stjålk, utlovades åt samlarna. Samtidigt
gjordes försök att odla nässlor vid tandtbrukshögskolan i Hohenheim
(Wiirtemberg), vilka dock utföllo ogynnsamt. Man inskränkte sig på
grund härav till odling av lin och hampa samt till insamling av vildt
växande nässlor. Insamlingen utbredde sig nästan epidemiskt, övelallt
trildades föreningar, r’id garnisoner, fängelser, skolor m. fl. offeniliga
anstalter, och alla människor, barn och åldringar, höga och låga del-
togo ’i arbetet. Av 4 kg. torr nässelstjälk hade man ju material till en
soldatskjorta. Entusiasmen var allmän och man trodde, att detta fiber-
ämne skulle såväl i Tyskland som i Österrike om några år fullständigt
ersätta bomullen. Insamlingen skedde Juni-Augusti och blad och
toppar avrepades genom stjälkens dragning genom nålkammar-. Även i
Danmark bildades under krigsåren ett >Nreldeudvalg> för insamling och
utnyttjande av nässelfiber2) samt med understöd från regeringen av
10,000 kr. Den tillämpade metoden synes där hava.r’arit rötning.
Några praktiska resultat av försöken i Danmark hava dock ej framgått,
så r’itt jag har mig bekant. Åven hos oss var man inom Industrikom-
missionens textilavdelning under sista krigsåret betänkt på att för sta-
tens räkning insamla nässelstjälk över hela landet genom lämpliga or-
ganisationer, men företaget strandade, till stor del beroende på sr’årig-
heten att erhålla lämpliga spinnmaskiner från Tyskland. Och kanske
var detta undel dåvarande förhållanden lyckligast, ty tillämpningen av
de tyska metoderna skulle svårligen kunnat leda till sådant resultat
som kunnat bliva av varaktigt värde efter krigets slut. Så vitt jag kun-
nat inhämta, har det under kr:igsåren utfrirda, intensiva arbetet att starta
1 eupp". av nässelfiber tillverkades dock redan 1765 av ScnÄprBR.
’) >Om Ilrenden:eldens Anvendelse i Tekstilinclustrien>, av Prof. H. HANNovER.
!
’f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
