Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Botanisk beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 LANDTBRUKS-ÄKADET{rENS EANDLTNGAR oc’ rrosxnrrr, 1g21-
att märka är hår, att dessa kokta fibrer voro fuilt reua och fria från våxt_
lim m. m.
Resultaten av denna undersökning torde kunna sammanfattas i föl-
jande punkter:
1) Roten är värdelös ur fibersynpunkt. Man finner ofta en motsatt
åsikt i litteraturen’ att man skördar rin genom uppryckning av plantan
med roten beror dårpå, att man gönom avskärning _uutå, lämna några c. m-
(stubben) ovan iordytan och därigenom förlora en motsvarande mängd
fibrer.
2) Måingden bastfibrer i förhållande tilr stjålkvikten år väsenfligt
olika i olika derar av stjärken, med mi’sta mängden i undre och största i
övre hälften
3) r varje till mognad kommen planta visa i regel en del (ålctre)
bastceller trtireakti,on, särskilt i stjärkend nedre del. iigninhalten ökas
rrred plantans ålder före skörden. r alrmänhet har man den förestäInin-
gen, erhållen av uppgifter i clen äldre ritteraturen, att rincellerna äro
f’llkornligt fria från rigninämnen. sålunda säger v. r[önNnr,: ,,Die
rflachsfaser ist gänzrich unverhorzt’,, samt framrråIer, att linets bastcel-
ler skilja sig från hampans "durcb crie reine ceilurosereaktion... ;t ;";
i allmänhet undensöker fibrer, som erhålrits ur garn, vävnader, papper
rn’ m. och vilka i reger allticl undergått en bykning i rut eller dyrik rening,
var’id möjligen befintliga ligninämnen urkokats, men dåremot ytterst sär-
lan råa, direkt ur plantan tagna fibrer, kan man ailtså rätt göra sig skyl-
dig till detta misstag. Fnär dock dessa blott svagt förvedade cener huvud-
sakligen befinna sig i plantans nedre, nårmast roten varancle del men ej alls
förekomma i övriga d.etar, utgöra de endast en mycket ringa bråkdel av
hela fibermångden. Men hänsyn härtilr måste i viktigare trtt tu*"..
-t
yngre plantor och i tidigt skördat lin finnas inga förvedade bastcelrer.
’1) Grovleken hos tågan i ett färdigberett lin, på vilken i viss grad
beror möjligheten att framställa ett mycket fint garn, beror i främsta
.ummet på bastcelrernas förekomstsätt eller gruppering i kambiumlagret
sa,mt betingas antså av rinprantans egen inre beskaffenhet. Man kan så_
Irinda tala om den n,aturr,iga grovleken hos trlgorna och den genom konst-
lade medel, nämtigen en långt driven kemisk behandling ("ö;;;-;"^.;
och finhäckling, åstadkomna grovreken. varpå fiberknippenas gro’rek i
I’lantan åter kan bero, kommer i någon mån att nedan omtalas i sam-
band med frågan, huruvida man genom vissa odlings_ (resp. gödslings_)
irtgärder skulle kunna procrucera ett grov- elrer fintågigt rin, oberoende av
en mer eller mindre långt driven häckling, med c,ress i förra falret stora
fiberförlust i blånor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
