Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Inflytande av jordmån, gödsling m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.,, ’ ,.. . INIIEMSKA FIBERVÄXTER 393
, . Ioflytande av jordmån, gödsling m. m.
Med hå4syn till linplantans växtsätt eller habi,tus skullg man kunna
-srirskilja två oiika typer, i det följande betecknade med A och B, fig. 3.
Den ena, typ A, har starkt grenig stjälk, ofta med flere stånglar, utgående
fr:ån’huvudstjälkens nedre de1, d. v. s. i jordytan, samt med förgreningarna
börjande vid mitten eller något ovanför.. Plantan blir alltså rik på blom-
mor och frökapslar, ända till 40 ä 50 st. på ett entla stånd. Roten är
lring, c:a l/g av plantan ovan jord, med grov, utsvälld huvudstarn vid
jordytan. Stänglarna äro grova, ända till 3 ä 4 mm. vid roten, samt styva
och fasta. Den andra typen, B, har blott en enda st[ngel, utgående från
en kort rot, (c:a 0,1 av stängeln ovan jord), jämntjoek, smidig ocb smal,
c:a 1 ä 2 mm. vid roten, samt med en liten förgrening i toppen med ett fåtal
blommor. Vicl typ A följa bastfiberknippena sammanhängande hela stjål-
ken, ända från roten till grenarnas spet-
sar, varav följer, att denrra typ läm-
nar en väsentligt större skörd av lågor
ån typ B. I rlet följande skall dock v-i-
sas, hurusom det ay. denna typ erhållna
linet, för övrigt ofta ganska långt, inne-
håller en stor mängd korta tågor, i det
att grenarna delvis lämna mycket avfall
eller blånor. Härtill kommer, att det
från typ A skördade linet ofta blir svagt
och sprött samt mindre tänjbart och elas-
tiskt. För erhållande av kvalitetslin år
typ B att föredraga, varemot typ A bör
föredragas, om man blott önskar stor fi-
bermångd eller om man lägger an på rik-
lig fröskörd.
rcp4
Fig. 3. A Linplanta med flera stänglar
och grenig stjälk, B med enkel stängel.
I
I
I
t
?
i
Frågan, vilka yttre förhållanden, som kunna tänkas inverka på den
ena eller andra typens uppkomst är uppenbarligen av stor betydelse. Det
har länge varit känt, att ett torrt klimat och en under växttiden torr
jordmån ger en kort, ofta grenig stjätk med jåmförelsevis stor nängd ved-
nrassa. Vid tunn sårdct (1,5-2 hl frö pr hektar, vikt c:a 66 kg. pr hi)
bliva bastfibrerna grör’re och plantan grenigare med större mängd korta
fibrer och större fröskörd. Tätare sådd åter (3-4 hl pr hektar) ger spä’
dare, minch:e greniga plantor med finare basttågor av likformigare Jängd
samt mindre avfall i fom av blånor. Vidare framgår av gjorda odlings-
fiirsök, att vissa gödningsåmnen, särskilt kvävehaltiga sådana, frambringa
g-roya, ofta starkt greniga och kraftiga stjäIkar enligt typ A. Av stort
jntresse i sistnämnda hånseende åro de odlingsförsök, som 1908 gjordes av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
