Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Inflytande av jordmån, gödsling m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39{ LANDTBRUKS-aKÄDEIIIENSEANDLINGÄRocnrrosxnrnr,l-921
Sv. Mosskulturföreningen, huvudsakligen i avsikt att undersöka torvmos-
sejords låmplighet för linodling.u’
X’ör detta ändamål utförcles försök dels på sandiord’, dels på väl mult-
nad, kväverik kärrjord (lågmosse), hållande 2,89 % kväve i matjordslag-
ret, clels på kväverik toraiord, med. 1,42 /o l<vixe, och dels på klent mult-
rra<I, kvävefattig sandblandacl tor"vjord (vitmosse) mecl 0,94 /o kväve. Samt-
liga försöksfält gödslatles med 200 kg. superfosfat (r’itmossejorden 250 kg.)
,;ch 200 kg. 37 %-tist kalisalt pr hektar, och halva antalet dessutcrm med
200 kg. svavelsyrad ammoniak (enligt tyska försök lär chilesalpeter utöva
ett menligt inflytande på linet). av vidstående tablå, som angiver för-
söksresultat-en, framgick fötjande :
1) Största mängden skördad linstjäIk pr hektar erhölts å lågmosse-
jorden, mindre å sandjord och högmosse.
2) Genom kvåvegödsling stegrades skörden av linstjälk pr hektar vä-
senfligt på saucljord och högmosse, varemot ingen avsevärd stegring in-
trådde å de kväveril<a lågmossarna.
3) Mängden av berett Lin i vo av den lufttorra stjälken ökades genom
kr’ävegödsling väsentligt å sancljord (nära 50 %) men minskades däremot
i båda slagen torvmossejord.
4) Mängclen av berett lin pr hektar ökades genom kvävegödsling med
ända till 1100 % å santljorcl och till 25 % ä högmossejorcl men minskades ä
den kväverika lågmossejorden hos kärrjord med ånda ti1l 30 %.
5) Styrkan hos tågor av lin, odlat å olika jordmån, minskades genom
kvåvegödsling med ända till 25 %, i medeltal 20 %. Även tänjbarheten
minskades. Såväl fibern som det av densamma spunna garnet blev såIunda
rnindre starkt och mera skört genom kvävegödsling.
6) Med hänsyn titl kvaliteten i övrigt, Iängd och yttre utseende m. m.
Imnde ingen våsentlig skillnad mellan de olika lins.orterna iakttagas.
7) Mängden av korta tågor (blånor) ökades ganska avsevärt genom
kvävegödsling eller i allmänhet vid en hög kvävehalt hos jorden. Exem-
pelvis uppgick å kväverik torvjord och kärrjord (utan kvävegödsling) blån-
mångden till c:a 80 /o av linmängden, men däremot å sandjord eller
å kvåvefattig vitmossejord (likaledes utan kvävegödsling) blott till c:a
45 ä" 55 %. Å den sistnämnda ökades blånmångden genom kvävegödsling
tiit över 70 7o av linmängden.
Ovanstående resultat äro genom cliagram åskåcltiggjorda i fig. 4 ocla 5-
Man torde sålunda kunna fastslå, att linplantan vid stor kvävehalt hos
jortlen erhåller en yppig och froclig stam, vilket resulterar i såväI en större
b.alt av vedämnen i stjälken, varigenom avfallsprocenten av skäv m. m. vid-
* Sv. llosskulturfören:s tidskrift 1908: Om
av IIr. voN Fnntrznx. Landtbr, Äkad:s Tidskrift
fr. Sv. Mosskulturfören:n, av G. Sor,r,oncnnx.
odlingsförsök meil lin på torvmossojord,
1909 sid. 328. Tekn, undersökn. av Iin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
