Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Inflytande av jordmån, gödsling m. m. - Framställning av sammansatta tågor och isolerade fibrer (kottonisering)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTIEMST{a prsnevÄxrgn 39?
övriga textila råämnena komma att växla, linet dock alltid skall kom-
ma att intaga en rangplats, långt framför de andra, huvudsakligen av det
skäI, att denna fiber för vissa, absolut nödvändiga kvalitetsvaror icke kan
elsättas av något annat nu känt fiberslag. Och för övrigt
-
linplantan
lrar ej utan kraftigt skål fått namnet usi,tati,ssi.mum,.
De i ovanstående punkter anförda resultaten utgöra direkta iakttagei-
ser yid försöken. För att i någon mån kunna förklara hithörande för-
hållanden har förf. gjort mikroskopiska undersökningar av tvärsnitt hos
lrisk linstjälk, tagen å platser med olika jordmån samt med användning
av olika gödningsämnen. Plantorna voro dels gödslade med kalisalter
{vanlig tråaska, som alltid ansetts lämplig för lin), dels med torvströ-
blandacl latrin- och stallgödsel. En tyrtlig skillnad visade sig .i bast-
cellskiktets beskaffenhet, i det att cellerna hos kvävegödslade plantor voro
grövre, Iågo mera isär från varandra (rundade hörn) s,amt voro spridda i
stöne och mindre grupper med mellanliggande fålt av proteinämnen (b,
fig. 1), varemot i clet kaligödslade linet basteellernas tvärsnitt i allmånhet
var mindre, varjämte cellerna lågo tätare intill varandra (skarpa hörn),
lrildande nåstan en sluten ring. De kvävehaltiga åmnena äro sålunda
dominerande i kambiumlagret i förra fallet, likasom också hela lagret år
bredare och kraftigare utvecklat. Ilärav skulle man kunna draga den slut-
setsen att d,en natuiliga, groc*lekem hos l.i’ntågorma, vilka just bestå av de
nämnda cellgrupperna, d.r större hos koiioegöd,slat I’i,n iin ltos annat. Ge-
nom en långt driven häckling efter rötningen kan tydiigen en delning av
tågan åstadkommas till en viss gräns, som bestämmes av den grad, till
vilken våxtlimmet förstörts genom rötningen. Vidare kan man av den
mikroskopiska undersökningen sluta till att, enår hos det kvävegöclslade
tinet de enskilda-cellerna i fiberknippet ligga längre från varandra, ilt’
skilda av ett tjockare lager växtlim, de av detta lin erhållna tågorna nnåste
bliva minil,re storka än tågor från annat lin, under antagancle av fullt
lika rötning i båtla fallen och samma styrka hos cellvåggarna (cellulosa)’
Ju tunnare ett limskikt är, desto större blir fogöns styrka
-
ett av varje
snickare väl känt förhållande.
Framställning av sammansatta tågor och isolerade fibrer (kottonisering).
Vid fullständig torkning i varm luft förlorar den råa linplantan 50-
iA % av sin vikt genom avdunstning av vegetationsvattnet, som är desto
rikligare, ju mindre mogen för skörd plantan är och ju mindre träartad
stängeln år. I lufttorrt tillstånd håller s,tängeln c:a 70 Vo av sin vikt
träartade åmnen, c:a 20 % basttägor, 0,5- I /o epidermisvävnader samt
7.:8 % hygroskopisk fuktighet. Vid linets rötning förstöres den tunna
yt’ferhuden, varjämte roten även helt förstöres och sedan lätt avbrytes,
vadan blott bastlagret och den träiga kärnan återstå. Uti bastlagret fin-
27 - Land’tbruhs-Akad,emdens Eand,l’ingdr och TdctrskriJt, 1921
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
