Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Framställning av sammansatta tågor och isolerade fibrer (kottonisering)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 LANDTBRUKs-ÄKADEMTENSTTaNDLTNcÄRocErrrDsKRrr.T,lg2l
nes i genomsnitt 58 /o rena fibrer (cellulosa), ZE % ivatten lösliga ämnen
(gummi och extraktivåmnen) samt 1T /o i vatten orösliga ämnen, huvud-
sakligen växilim, som röses i alkalisk rut. Den träiga karnan består av i
riredeltal 69 /o rignin, L2 % i vatten lösriga amnen och 19 % i ;r;i.;
lut men ej i rent vatten lösliga ämnen. r kemiskt hänseende öyerens.
slämmer lincellens med bomullscerens celurosa nåstan hert och håilet.
I)en förra består av 42,&_44,56 kol, 5,8_6F väte och 4g,g1_b1,T syre.
Bastfibrerna vidhå,fta i friskt tilrstånd ganska röst vid träkärnan, men där-
emot synnerligen fast intill varandra förmedelst en grön- elrer gurbrun
nrassa av växtlim.
sedan man ay det föregående sett, huru bastceterna äro ragrade i pran-
tan, kan man framstäla den frågan: Kan det för spinning av ringarn
anses mera rationett, att spånadsmaterialet föreligger i form av tågor,
tl’ v. s. till ett knippe förenade, av växflim sammanhåilna fibrer, än i form
a’fullständigt isolerade och från växflim befriade, enkra cerer. Ätt den
fi]irra metoden tillämpats sedan urminnes, tider och ännu allmänt till-
lämpas, år ju strängt taget intet verkrigt skär för densammas bibehåilan.
de, då de tekniska tillverkningsmetoderna ständigt måste anpassa sig efter
olika tiders fordringar. sku’e det exempervis visa sig rämpligare att
spinna fuliständigt isolerade fibrer, korlme hela den nuvarande, sS,nnerli-
gen besvårliga, tidsödande och dyra linberedningsmetoden att förändras
och fiberframstålningen bleve våsentligt enklare. s. k. kottoni.""i"g ;;
bastfibrer eller deras fullständiga isoleriqg genom växtlimmets avrågs-
nande förmedelst kokning i rämpliga r."-i.u]i"", ou"it*;;*odalut, har
flere gånger med olika framgång praktiserats med a’dra bastfiberprantor
än lin, såsom rami, nässra, espartogräs, iute m..il. Försök mecr rin bava
cioch i allmånhet snart ör’ergivits. Ett omnämnande av några hithörande
förhållanden torde här vara på sin plats.
Betraktas frågan ur rent spinningsteknisk synpunkt, gäIer cret i ena
fallet att spinna tågor av i medertal 100-800 mm.:s langd samt av väx-
laude grovlek med anvåndning av den vanriga rinspinningsmetoden, i det
andra fallet åter att spinna en bomursliknande fibermassa. Någon av-
sevärd prisskillnad vid spinningen torde knappast inträda, ty procedurer-
na bleve i båda falen tämligen lika. visserligen tillkommer arbetet i
vaddmaskinerna och kardstolarna i senare faltet men å andra sidan sruppe
man arbetet i häcklingsmaskinerna med dess stora avfallsförlust i blå_
nor jämte kostnaden för dessa senares särskilda spinning. Beträffande
kvaliteten hos det i båda fallen framställda garnet har man visserligen
å ena sidan att taga hänsyn till det av erfarenheten givna förhållandet,
att det är betydligt rättare att spinna ett jämnt garn ay bomull än av
lin, i det att, även med användning av de mest fullkomliga maskinena me-
toder, lingarnet i reger brir mer e]ler mindre ojåmntr.om också jåmnare
å.n vid hanclspinning. Detta förhårande framtråder, som bekant, särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
