Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Rötning av lin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTEMSKÄ N’IBPRYÄXTER.
f
I
l*
I
I
med den nyss skörclade stjälken eller efter dess torkning o. s. v. allt för-
utsatt att de med den ena eller andra metodens rationella tillåmpning er.
forderliga åtgårderna noggrant iakttagas. I ekonomiskt hänseende in-
verka dock givetvis åtstittiga faktorer till den ena eller andra metodens
förmån, såsom kontinuerlig drift, kostnad för stjälkens torkning och
för rötningsvattnets uppvärmning, möjlighet till rötningens noggrannare
övervakande, snabbhet i utförandet m. m. Exempelvis har man anmärkt,
att varmvattenrötning ej ger ett fullt förstklassigt lin, att detta anta-
ger en mörk, något brunaktig färg, att det blir grovt och strävt samt sak-
nar det kal-lvattenrötta linets glans och smidighet. Dessa påståenden
åro dock fullständigt ohållbara, såsom på många ställen under senare
tider konstaterats. Visserligen kan ej förnekas, att det varmrötta linet
stundom är något mörkt till färgen samt kännes, rått och strävt på ytan,
men anledningen härtill har i allmänhet varit den, att vattnets tempe-
ratur varit atltför hög på grund av en önskau att påskynda proceduren.
Exempelvis beräknar man en tid av c:a 80 timmar vid 25o C. hos vatt-
net och c:a 60 timmar vid 32o, o. s. y. Vid c :a 25o blir dock linet lika
ljust, glänsande och smidigt som vid s. k. kallvattenrötning, ett faktum,
som till full evidens konstaterades redan i mitten av förra seklet, då
varmvattenrötning infördes i tekniken.*; Likaså har erfarenheten redan
för länge sedan visat*), att rötning av torkad stjålk ger en fullt så god
produkt som rötning av fårskt (g1önt) tin.
De med vanlig eller naturlig rötning förenade sanitära olägenhe-
terna, nämligen förstöring av vattnet i strömdrag eller sjöar samt föro’
rening .av luften, äro redan i och för sig tiliräckliga för ett utdömande
åv denna metod, i all synnerhet om tiilverkningen bedrives i något
större omfattning. Då man vet, att rötning är ett verk av mikroorga-
lismer, så är härmed också botemedlet mot nämnda olägenheter givet:
rötning genom renodling av de vicl proceduren yerksamma mikroorganis-
mernå. Ilårigenom erhå]les tidsenlig, på vetenskaplig grund bedriven
metod för linets rötning. Försiaget år flere decennier gammalt men i
praktiken yäntar man ännu på en futlt utarbetad, ej alltför dyrbart
anlagcl plan från bakteriologerna. I flere länder har detta problem be-
handlats, såsom av Dr Roxr i Italien, av M. FnNrlntlrn i Paris, av M.
Kevsnn, föreståndare för jäsningslaboratoriet vid landtbruksinstitutet i
Paris, m. fl. Vid Ar,rnuo JöncnNsnxs jäsningsfysiologiska Laboratorium
i Köpenhamn har man även renodlat bakterier för detta ändamåI. Dessa
sistnämnda försök, som ursprnngligen gällde rötning av brännässlor un-
der krigsåren, men senare överflyttades på lin, avsågo att isolera de på
linplantan levande ana:roba bakterierna av Clostridiumgruppen samt att
pröva dessa arters arbetssätt och verkningar. Det visade sig därvid möj-
+
ii
* Kerul*scx: Ilanclbuch d. mech. Technologie, Bd II sid. 1135 (1876).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
