Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Rötning av lin - Utmärkande egenskaper hos godt lin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INEEMSKA F’IBERYÄXTEB. 409
i vatten, vatlan någon nämnvård isolering av tågorna från varandra och
från de träartarle delarne i stjälken knappast kan på detta sätt åstad-
kommas. Piskningen i linolja inuti eylindern kan antagas vara avgjort
nyttig för fibern såsom bidragande tiII smidighet och glans, ehuru pro.
€eduren säkerligen blir kostsam. Trots dessa och kanske ännu andra in’
vändningar mot hela det här beskrivna tillvägagångssättet, erbjuder det-
fiamma dock så mycket av intresse, speciellt clen mycket originella be-
lrandlingen i skäktcylindern, att en utexperimentering i liten skala av
hela metoden skulle kuuna anses fullt befogacl och r’ä1 värd kostnaden’
Utnärkande egenskaper hos godt lin.
En jämförelsevis stor stapetliingd samt stor Jinlck och iiitnntiockl,ek
hos tågorna utgöra karaktäristiska egenskaper hos, ett titl gott garn an-
vändbart lin. Ju större tågans långd alltså är vid en beståimd finlek,
{esto högre är linets kvatitet. Det år såIunda ej den absoluta längden,
sorn bestämmer,godheten, tJ med finhetens ökning måste givetvis tågans
läugd minskas. Mycket fint tin, som för möjliggörande av en kraftig
klyvning av fiberknippena måste hava uDdergått en stark rötning, har
aldrig någon avsevärd längd. Denna är alltså i allmänhet mycket väx’
lande, från 15 ä 20 ånda till 60 ä ?0 cm. Tågans medellängd beror, för-
utom på rötningsgraden och håcklingens intensitet, framför allt på den
växande plantans längd, samt bör hos gott lin ej understiga 30 cm. Des’s
finlek beror huvudsakligen på beredningen men även på jordmån och
gödsling, såsom ovan framhållits. Även vid allra finaste belgiska lin be’
står tågan ay grupper av celler, ytterst sällan av enkla sådana.
Fiirgen hos ett fårdighäcklat lin företer en hel mängd olika nyanser,
beroende huvudsakligen på rötningen. Fn ofullständig rötning ästad-
kommer sålunda en grönaktig färg, ,som uppkommer aY ej fullt förstörda
klorofyllrester, vilka ännu vidhäfta tågorna. Genom daggrötning behand-
lat lin erhåller en grå färg, under det att vattenrött lin blir ljusare, med
färg stötande i gult. En ljust grågul fårg anses känneteckna bästa lin,
likasom också en stålgrå färg, som vid kallvattenrötning i strömdrag
."stundorn uppkommer i fötitl av viss.a slamåmnen i vattnet. vitl alltför
kraftig rötning (överrötning) får linet en mörkare, i brunt stötande färg’
sådarrt överrött lin är även svagare och sprödare, beroende därpå, att
åven cellulosan angripits, varjämte en fullt vit fårg hos detsanma ej
kan genom 61strning åstadkommas. vål berett lin har en sidenartad gl’ans,
som dock ej bör tillmätas alltför stor betydelse såsom kvalitetsbestäm-
pande, enär densarnma är att betrakta såsom mer eller mindre tillfällig.
Fullständigt rena, väl blekta celler Yisa cellulosans glans. Det på tågor-
na kvarsittande växtlimmet, vilket aldrig kan fullständigt avlägsnas ge-
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
