Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Utmärkande egenskaper hos godt lin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 T,ANDTBRUKS-AITADEMIENS IIÄNDI’INGÄR OCH TIDSKRIF’T’ 1921
nom enbart rötning oeh som åt tles’amma ger en mörkare eller ljusare’
gråaktigfärg,alltefterlagretstjocklekellerrötningensart’visariall-
mänhet omedelbart efter bråkningen en matt yta i följd^ av cle ånnu på
cellernakvarsittanderesternaavparenchymvåvnader.Genomskäktnin-
gen och häcklingen bortskaffas dessa rester’ varjämte ytan genom clet vid
dessaprocedureralstradefriktionsarbeteterhållerenvis’sc11l*.tr1är
dockdennaglansejkanframträd,ahost.ex’ofullständigtröttlin,ärdess
förekomst i allmänhej’’ett bevis pä gotl rötning’ r’adan man ur denna syn-
punkt kan tillmätu gluo*"o en viss betydelse i kvalitetshånseende’
Från denna av äinu kvarsittande växflim eller pektinämnen uppkom-
o^, *o*rrfgo glansen -hos tågorna bir
-tkiiJ-ut
den’ som Celom en ytter-
ligare fin!öriitt’ting av linet efter vanlig beretlning i vissa’ mera noggranna
fa, kan bibringas des,amma. En sådan förädling, som avser att göra
tågorna ännu finare, ljusare odn gl’ansi’gare’ (d’ v’ s’ renare på ytan)’ sker
genom kokning i påttasLetut eller en blanclning av såpa och lut’ alltså
en bykning antingen före eller efter häcklingen’ Härvicl löses ytterli-
gare en ilel av våxtlimmet, sä att fibrer lösgöras och ovanståend’e resul-
taterhållas.Skerclennabehandlingefterhäcklingen’borstaslinetefter
torkning, sker den före häcklingen tillgår proceduren så’ att linet kokas
2timmariluten,*p.tu*meatatttvattensamtbehandtasslutligenmed
varmt vatten, tittsait mecl ättiksyra, så att den uppkomna fettsyran ger
åt tågorna en för spinning av kvalitetsgarn lämplig smidighet och slipp’
righet.
undersöker man en vattenrött tb"ga i ännu fuktigt tinstånd, finner
man, att ytterst fina fiberknippen med lätthet kunna utdragas ur den-
samma, utan att fibrerna avslitas’ IIar tågan hunnit torka’ sker en av’
stitning utan gliclning’ En tiliämpning av detta förhällande utgör s’ k’
våtspinning, vicl vilken växtlimmet uppmjukas med varmt vatten av hög
temperatur(80-90o’’C’),varigenomcellernagenomsträckningunclersnod-
clen kunna glida isår från varandra’ så att ett finare garn kanr spinnas’
SåclantgarnerhålIeren’tit’l’fiitli’gglans,someftertvättningochanvänd-
ning m. m. försvinner och övergår tilt ett rått och bomullsartat utseende’
Förutärvisat,attlagretavbastcellervidlinplantans’rotinnehål-
ler väsentligt mera växtlim än i plantans topp samt att clen senares cel-
ter ligga mera tätt lagrade än vid r-oten’ Ilärav. sf11..följa’ att röt-
ningen fo"ae soannure"genomföras i plantans ö,versta.lel än i dess neilre
del och mittparti, o*uJ åter skulle följa’ att’ även vid en väl övervakad
rötning, toppändarne: bleve mer eller minclre överrötta’ I själva verket
synes så också vara fallet i praktiken’ ehuru man i allmänhet ej beaktar
förhållanclet eller tager hänsyn härtill. att toppändarne. hos det färclig-
beretlda linet hava Jn något mörkare färg och
"åC:t"mlldre
styrka än
rotåndarne, torde reclan långe varit beaktat’ om också anledningen här-
till ej förklarats’ Denna ojåmnhet i rötningen kan clock svårligen över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
