Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Den enkla lincellens byggnad och egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 LANDTBRUKS-AKADEN{rBNS EANDT,TNGAR OCr TTDSKRTFT, 1921
för den naturliga liucellen, såsom man ofta finner angivet i litteraturen.
De tjocka cellväggarne äro mycket känsliga för även den allra minsta,
yttre årverkan. Exempelvis behöver man blott svagt böja en cell (fig.
8, b, 4) för att en utsvällning skall uppkomma vitl böjningsstållets inre
clel ,vilken utsvällning förblir oJ(niincl’rad’, om cellen råtas ut. Om dessa
utsvållningar och tvärstrimmor säger v. I[öuNor,*): "Die Faser ist glatt
oder längsstreifig, häufig mit queren Sprunglinien und Verschiebungen
versehen und daher wie gegtied,ert ousseltenil Nicht selten Sind die Knoten
(d. h. jene Stellen, wo sich eben die Verschiebungen befinden) ausge-
baucht". På ett annat ställe såger v; flöhnel om samma sak: "Die echten
Bastfasern neigen oft die höchst charakteristische Eigenschaft der soge-
nannten Verschiebungen oder ptis de ftöuion. Sie erscheinen nämlich wie
geglieclert, indem von Stelle zu Stelle sich Querspalten vorfinden, welche
wie Knoten aussehen. Diese Verschiebungen entstehen in der Faser schon
in der lebenden Pflanze durch den ungleichmässigen Gewebedruck. Sie
sind nicht eine Folge der mechanischen tsearbeitung der Faser bei ihrer
Gewinnung". Enligt förf :s åsikt begår v. Höhnel och flere med honom
i clenna sak ett misstag, i det att de förväxla med varandra två skilda
saker. Att en sid’oförskiwtning (Yetschiebung), fig.8 b, d,3’ kan före-
finnas hos lincellen i naturligt tillstånd, uppkommen genom ett lokalt sido-
tryck från något närliggande växtorgån, är ju helt naturligt, och sådana
oregelbundenheter förekomma ej enbart hos dicotyledona bastceller, såsom
v. Höhnel påstår, (se exempelvis de förut beskrivna fibrerna från blad-
yass, säy m. f1.). Helt annat är förhällandet med de hår och där fram-
trädande tad’rstri,mmorno och utsaiil,l,ni,ngarna (fig.8 b’ d, 2)’ Ilos obe-
rett lin, d. v. s. hos fullkomligt oskadade celler, har förf. aldrig kunnat
konstatera dessa strukturbildningar, som helt enkelt äro brottlinier och
formförändringar i fölial av bråkningen. Ätt så år förhållandet bevisas
av de ej sällan påtråffade brottstållena iust vid dessa utsvållningar (fig.
I e), varav man finner, att fiberns s-tyrka vid dem är betydligt min-
skad. Även Iler.sNun*) har denna uppfattning. IIan säger härom: "Die
Flachsbastzelle, welche die Hechel passirte, zeigt nicht selten Linien, die
rnehr oder minder genau senkrecht auf clie Ilichtung der Faser verlaufen.
Diese Linien ,sind oft als charakteristische Eigenthiimlichkeiten der Flachs-
bastzellen genommen worden, sie kommen jedoch auf höchst verschiedene
weise zu stande, fehlen ebenso häufig an der Faser des gehächelten
Flachses als sie vorkommen, treten an der gebleichter Faser fast gar nicht
a:rif unitr si,nil an d,er natttd,i,clten Bastzel’le m,e zu beobacht’en"’ Någon skill-
nad i detta hänseende mellan blekta och oblekta fibrer har förf. ej kunnat
konstatera.
+ rl)ie Milroskopie der technisch verwendeten Faserstoffe’. Wien 1887.
** Darstellung der Textil-Kautschul- und Lederindustri. Wien 1876’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
