Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Den enkla lincellens byggnad och egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INEENfSI{A X’IBDRVÄXTER, , 413
En tredje typ linceller äro de i rotens översta del befintliga (fig.
g c), här och där spridda i parenchymvävnaden. De äro av jåmförelsevis
mycket grova dimensioner, hava ojämn bredd, växlande från 0105 ända
till 0,1 mm. och visa ofta, likasom bomullsceller, vid cellväggens’ inre
yta två varaudra korsande system fina strimmor antagligen likasom i
bomullscellerna uppkomna genom cellsafternas avlagringar i skruvformiga
banor.
På 1890-talet undersökte förf. en del fornegyptiska linnevävnader’ sär’
skilt mumiesvepningar från en mumie i vårt natioralmuseums). Ej mindre
än 14 olika arter våvnader funnos i kistan, al’l,a av lin samt tvåskaftade.
Närmast kroppen lågo grövre, oblekta väYnader,. ytterst åter bestodo
svepningarna av fina, blekta eller färgade vävnader, en del framställda
av ett utomordentligt fint garn. De enkla lincellernas utseende hos dessa
vävnacler (fig. S d) överensstämmer till alla delar med det hos vårt nu-
varande lin, som undergått vanlig beredning. Dock vill det synas, som
om det egyptiska linets enkla celler, även i de grövsta vävnaderna, åro
i merleltal belycuigt finare än hos vårt lin, vartill kommer, att de ej
visa minsta spår av träreaktion. Dotta tyder möjligen på, att de gamle
Egypterna skördade sitt tin tiiligt (grönt), innan ännu någon del av fib’
rerna hunnit förtråas. I alla händelser kan man Ptoä, att det fornegyp’
tiska linet varit utmärkt i kvalitativt hänseencle och till och med över’
fiäffat vårt nuvarande lin, vare sig detta berott på gynnsamma klima’
tiska förhållanden eller på jordmånen och de eventuellt auvända göd’
ningsämnenas beskaffenhet. Att berednings,sättet fullkomligt överens’
stämt med vårt eget, framgår dels av tågornas och de enkla cellernas ut’
seende, som företer de för bråkat lin karakteristiska utsvällningarna och
tr’årstrimmorna jämte snedförskjutningarna (fig. 8, d’, 2,3,4) och dels av
fornegyptiska inristningar och målningar, å vilka framställes linets röt-
ning i vatten, sköljnirig av linlockarne genom vridning, linets behand-
ling metl klubbor (bråkning) och nåIkammar (häckling) samt dess slut-
liga inlägining i säckar eller ,sammanbinclning i buntar’
Om den enkla lincellen utsåttes för våldsamt tryck eller behandlas med
vissa kemikalier, finner man, att densamma ej består av solida cellYäg-
gar utan av en mängcl ytterst fina strängat, fibri,l,l,er. vitl behanclling
med exempelvis klorzinkjod framträda fina, långsgåencle, mörka strim’
mor i cellväggarne, tyrLande på, att dessa äro bildacle av en mängd med
r.aranclra intimt förenade strångar. En fullständig isolering hos fibril-
lerna synes ofta hos linceller i pappers,massa, ,som erhåtlit en kraftig be-
hanclling i valskistan för malning till s. k. heltyg (fig. 9, a). särskilt tycl’
x Enligt uppgi{t av
Osirischefen U.leu från
Teh, Tidskrift 1896.
Egyptoiogen J. Lrnnr,nrr 1868 1är denna mumie i lifstiden varit
tlåe" f+OO-f200 år f, Kr. Vävnaderna äro utförligt beskrirrra i
28 - Lend’tbruhs- Akacle miens Eandling ar oalt Ti’dtkr iJt, 7 92 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
