Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. KSLAT 1923 - 8. Halmväxter - 9. Humulus lupulus, humle. Fam. Scabridae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
.’,
INHENTSKA FIBER\’ÄXTER g53
än hos rrimotej och rörflen och kan i gynnsammaste fall beråknas till 10
ä l5 procent av stråets vikt. Bastcellerna likna de fö.r,egående, möjligen i
mede,ltal något kortare.
i) Festuca arundinacea, stranrlsuingel. Detta ganska ,högväxta strand-
gräs liknar till’tr’ärsnittet,den i fig.6 visade typen (Phalaris). Fibrerna
aro d,ock längre, änd’a till 4 ä 5 mm.,
och styrkan i medeltal 14 ä 15 kg.
pr l<vmm. Enligt K.q.Ru,lnscn har
Festuca patula varit använd inom
pappersindustrien. Mot användning
atr F. arundinacea för detta änd,amål
talar dock det förhållandet, att fib-
rerna äro svagt förträade.
I)e ovan anförda halmväxterna
torde, möjligen med ett eller ’annat
tillägg i.(exempelvi,s bladuass, som
redan förut omtalats) vara de, som
hittills fålt någon större användning
inom industrien eller som skulle
kunna ifrågakomma för sådan an-
vändning. Om man i allmänhet skall
kunna tänka sig, att en ej odl,ad fi-
berväxt förtjänar att användas in-
om industrien, ,bör den kunna skör-
das och insamlas utan alltför stor
kostnad samt förefinnas i tillräcklig
mängd, ,eller med ,andr,a ord: den bör odlas. Men en odling, grund,ad
uteslutande på ett ’industriellt tillgod,ogörande av en plantas bastfibrer,
kan ej bl,iva ekonomiskt lönande. Ej ens drottningen bland bastfibrer,
lintågan, kan jäva detta påstående. Och skuile så undantagvis vara
fallet, bekråftar detta undantae r.egeln.
9. Humulus lupulus, humle. Fam. Bcabri.de.
,_ Humle är en rnycket gammal kulturväxt. Dess ekonomisk,a använd-
ning fal,ler, som bekant, egentligen inom öltillverkningen, under det att
man först på l8t|O-talet gjorde försök att awända stjälken,s fina och
starka tågor för industriella ändamåI. I våra gamla landskapslagar om-
talas humle- och humleodling redan på 1300-talet, vid vilken tid plantering
av denna växt var allm’än i vårt land.l Att stjäla humle var till och mecl
belagt med dödsstraff, huru otroligt detta än låter i våra dagar. I Got-
# m’
Fig. 10. Olika cellbildningar, framtrådande
i ett mikroskopiskt preparat av halm-
fibermassa.
ffih
ilflffi
H
’@
-s.F STLLEx: Sv. handelns och näringarnes hisioria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
