Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. KSLAT 1923 - 9. Humulus lupulus, humle. Fam. Scabridae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 LANDTBnuKS-ÄKADEMTENs HANDLTNGAR ocH TTDSKRTFT’ 1923
landsiagen påbjöds tionde av humle, och enligt Wexiö stadga skulle Yarie
bonde hålla 40 humlestänger. Det tyckes dock hava gått rätt dåligt rned
humleodlingen i landet, ty längre fram, uncler Karlarnes tidevarv’ för-
bjöds all import av humle för att därigenom uppmuntra den inilremskl
oäting"rr. Denna år för närvarande mycket obetydlig’ Så gott som all
t u-te för bryggerierna importeras från Bajern och Böhmen’ Humle-
plantanshistoriaärförövrigtgansk.aväxlande,ivissaländervisande
en utveckling från tvångsplantering till förbuds,lagstiftning. I sanning
i<an man om dens’amma påstå alt tempota mutantur’ Då man hesinnar’
att humlefibern allt mera kommer till använ,dning i de särskilt humle-
odlande länderna, England och Förenta staterna, dels såsom tillsats i
pappersmassa till finare papper och dels såsom inblandning i "kosmos-
iinrr" till vigognegarn, under d,e,t att huml’ekottarnas bet5rdelse för brygd
småningom synes avtaga i många länder med
,betydligt minskad ölproduktion, torde man
o kanske få föru,tspå en vändpunkt i denna plan-
tas ekonomiska användning.
Nästan alla till fam. Scabridae hörande
växter hava starka, mjuka och långa bastfib-
rer i stjälken eller stammen. Så är exempe{-
vis förhållandet med brännässlan och h,a’mpan
förutom humlen, vartill kunna läggas den i
södra och östra Asien odlade näSselarten ra-
miplantan eller det s. .k. klinagräset, [-/rlica
niu eo el\er t e nacis s ima. s’amt p’apper smullbärs-
trädet, vars bastfibr,er än i dag utgöra ett vik-
tigt råmateri’al till papper i Kina och Japan.
Humlens stjälk är slingr,ande och kan
bliva ända till 1’1 m. lång. Stjälkens ge-
nomskärnins (rig. 11) vis,ar ytters,t epid,erm’ishinnan ,a, innanför
denna ett lager av bastceller fu, ett lager av vedceller c, samt innerst mär-
gen d. Bastccllerna e, som bestå av ren cellulosa utan träsubstans’ likna
nässlans. Två något olika former ,förekomma. Den ena har tjocka väg-
gar ocrh linjeformad, knappt synlig lumen samt långa fina spetsar. Den
andra ,f,ormen visar en tillptattad, oregel,buden tvärskärning, varigenom
cellen erhåller ett bandlikt utseende med stor lumen och breda, avrunda-
de spetsar. cellväg,gen synes här och där finstrimmig i följd av lumens
ojämnheter. Derr enkla fiberns ,längd växlar från 3 till 20 mm., medel-
värde 10 mm., tjockleken 0,005–0,033 mm., medelvärde 0,016 mrn’ Den
sammansatta {ibern eller tågan är fin, stark och jämntjock sarnt han
erhållas i ganska stor längd, ända till 10 cm. Tågorna äro mjuka och
smidiga, låta lätt sno sig till fint och jämnt garn rsamt låta väl bleka sig
till ,fullständigt vit färg och förete därvid ’linets glans och ’säregna utse-
k
,)
$$w
Fig. 11. Schematisk gcnom-
skirning av en bumlestjälk,
a epidertnis, b, e bastceller,
c vcdcpller, d nrärg,’cller’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
