Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. KSLAT 1923 - 11. Cannabis sativa, hampa. Fam. Scabridae - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rNHEMsliA F’lBERvÄxrE R 72,
länderna förlorats, flyttades dessa industrier till Stockholm, och år 17tr7
erhöll Heus LaNNu,rN privilegier att inrätta ett segelduks-, buldans- och
flaggduksväveri jämte repslageri på Kungsholmen, räl.t till tullfri inför-
sel av råämneir och r,rerktyg samt försäljnirrgsrätt över hela riket.
Emellertid blev <iet nödvändigl. att särskirt för frottans behov pro-
ducera mera hampa inom landet, och då lantmännen ägcle ringa kunskap
inom detta område, utgavs en liten skrift: "underrättelse om sättet att
behörigen plantera och bereda hampa och lin", vilken skrift uppå ,’Hans
Kongl. Maj:ts nådigasl.e befallning" befordrades tiil trycket av "Dess
och Riksens cornmerce-collegio" 1764 ’(87 sidor, 8:to format: odling,
rötning och beredning). På grund av lT00-talets skråmässiga skillnad
mellan stads- och lantmannanäringar, föreskrevs på många ställen att
hampa skulle odlas å stadsjordarne. För främjandet av hampodling i
allmänhet föreslogo vissa länsstyrelser dels att premiera densamma och
dels att städerna borde tvingas art å sin donal.ionsjord odla handels- och
fabriksväxter. Kgl. Landtbruksakademien, till vilhen dessa förslag rg26
remitterades, avstyrkte dock desamma, det förra på den grund, att pre-
miering blott innebure ett tillfälligt stöd och att odlingen skulle nedläg-
gas, så snart premieringen upphörde. Då förslagen sålunda ej ledde
till någon åtgärd, anbefalldes Akademien i brev d.24lg 1g2g att utgiva en
kort handledning i odling och beredning av hampa. Tvänne franska
konstruktioner av maskiner för beredning av lin och hampa utan rötning,
för vilken metod denna tid gjordes stor propaganda i utlandet, infördes
’åven hit och utställdes. om den ena maskinen, uppfdnnen av Tnnue.rux,
hette det, att den "följer linet utan rötning ända tilr beredning av det
finaste lärft", och uppfinnaren erhöll Akademiens stora guldmedalj för
sina förtjänster om lin- och hampberedningen. såsom senare kommer
att visas; ledde detta mvcket omtalade uppslaget att bereda lin och hampa
utan rötning ej till praktiskt resultat, lika litet som ett par svenska be-
redningsrnaskiner från denna tid, den ene konStrueracl av läraren vid
teknol. institutet GenNlNrr (1833), den andra av institutets överdirektör
G. M. ScHwanrz. Den senares linbråka, av vilken en modell finnes i
Tekniska högskolans samlingar, är anordnad med B par valsar, arbe-
tande parvis med varandra. I det törsta varsparet bråkades stjälken, i
det andra skäktades och i det tredje borstades tågorna. Skäktningen
skedde ej genom knivar utan mellan ribbor eller band av järn, försedda
med sågtänder och anordnade vid de tråda valsarnas omkrets. Huru ett
vålberett lin skulle kunna framställas i denna maskin är svårt att fatta.
Emellertid erhöll den av Akademiens dåvarande direktör det omdömet
uti årsberättelsen 1835, att genom densamma vore problemet av linbe-
redning utan rötning slutligen löst. Samma maskin omtalas några år
dårefter såsom oduglig och beredning av lin eller hampa utan rötning
såsom en förkastlig metod, vadan alltså nyssnämnda orndöme strängt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
