Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. KSLAT 1923 - 11. Cannabis sativa, hampa. Fam. Scabridae - Historik - Botanisk beskaffenhet och allmänna egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
726 LÄNDTBRUKS-aKADIIMIENS IraNDLrNcaR ocH TIDsKRTFT, 7g2B
taget kan anses riktigt, ehuru problemets lösning gick i motsatt rikt-
ning. I Danmark påbjöds hampodling i en förordning av år 1629, för-
nyad 1669, 1687 och 1749. I den sistnämnda befalldes varje gård att år-
ligen så en skäppa hampa samt att 1in av all "Kjöbstad".åkerjord skulle
odlas med hampa och lin. Det hette hårom: "Förslaget stod i ragar och
förordningar och tillsammans med dessa på hyllan.,,
Hampväxtens namn uppgives av somliga författare härstamma från
keltiska ord.et canab. Enligt andra skulle detsamma vara av grekiskt
ursprung, kannabos, från grek. ord,et kanna. rör, som skulle tyda på plan-
tans rörformiga stängel. Härav uppkorn lal. cannabis, hebr. Kanneb,
ital. Canapo, sp. Canamo och fr. Chanure (engl. Hemp, ty. Hanf).
Bofanrsk beskaffenhet och allmänna egenskaper.
Hampan tillhör nässlornas familj och klass 22 (Dicecia) enligt Lin-
nds svstem. Den har sitt hemland i Persien och Ostindien, varest den
ännu, liksom i många andra länder, växer vild i skogstrakter (c. siluest-
ris). Den vilda plantan uppnår en största höjd av 0,b m. och har mörkare
och hårdare stängel än den odlade (C. domestica). Denna senare är
tvåbyggare, sålunda med han- och honblommor på skilda stånd. Roten
är ettårig och bär en rak stängel, som upp till de första grenarne är
rund och därovanför flerkantig. De starkt tandade bladen sitta på B,
5 ä 7 st. långa skaft. Honplantan (C. fructifera), som i god jordmån
blir 1,8-2,4 m. hög, har grov stängel med blommorna sittande parvis
i övre bladvecken. Blomman har odelad kalk, ett kort fruktfäste med
2 långa pistiller och saknar blomblad. Honplantan kallas även "sen-
hampa" eller "vinterhampa", enär den mognar J-4 veckor senare än
manlig’hampa, benämnes även fröhampa eller "bäsiling". Den har runda
frökapslar, som klyva sig vid mognaden, utsläppande grå, runda, glän-
sande frön med vit, oljig kärna av söt smak. Hanplantan (C. flofiferu),
även kallad "fimmel" (blindhampa, tomhampa, sommarhampa), har
kortare och svagare stjälk, som’i axlika samlingar uppbår blommor
med 5:delad kalk och 5 ståndare rnen utan blomblad. (Hampodlare
oml<asta dock ofta dessa benämningar.) Hela växten har en stark och
obehaglig, nästan äcklande lukt.
Fig. 2 visar en genomskärning av en hampstjälk, tagen något ovanför
roten. De av mig undersökta exemplaren (Iröhampa), som erhöllos
från växtbiologiska anstalten i Luleå, hade en längd av Z0-100 cm.
från roten och en diameter av 3–-4 mm. I fig. 2 betecknar a epidermis-
lagret, 0,Q3 mm. tjockt, b lagret av bastceller, 0,12-0,1b mm. tjockt,
e vedlqgret, 0,7-0,8 mm. och d mårgceller, nästan helt försvunna. Av
största intresset är här lagret av bastceller, visande dels cellernas grup-
pering och dels deras form, väggtjocklek, lumen m. m. De bilda sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
