Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. KSLAT 1923 - Hamptågans egenskaper och klassificering. Några statistiska uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.’
TNHEMsKÄ FIBERvÄxrEo "?41
hampa, ramie,:jute,. kokostågor och andra ej särskilt nämnda vegetabi-
liska spånadsämnen, ohäcklade, häcklade eller på annat liknande sätt
beredda, oblekta, blekta eller färgade". Antagligen sammanfattas under
benämningen "hampa" ej blott tågor av cannabis satiua ulan även tågor
äv vissa palmartade, tropiska växter, såSom manilla- ’och aloehampa,
lisal- och pitehampa, m. fl., vadan man sålunda här ej kan erhålla någon
led-ning i 1råga om införseln av egenllig hampa.
’ Kan man anse, att ett återupplivande av hampodlingen i vårt land
är berättigat? Eller med andra ord: Har hampfibern för närvarande
den betydelse, att plantans odling kan anses lönande? Om vi ej taga
hänsyn till dess betydelse såsom olje- eller medicinalväxt (varom jag
ej kan uttala någon böstämd åsikt) utan endast såsom fiberväxt, måste
vi nog erkänna, atl densamma ingalunda intager samma ståndpunkt
som i forna tider. Till grövre och medelgrova repslageriprodukter, så-
sorn till kablar, tåg, linor m. m., har hampan till större delen ersatts
med järn- och ståltråd samt de .billigare tropiska hamparterna, såsom
manillaharnpa, mexikanhampa. m. fI- och torde numer:a hava användning
blott för finarb sådana produkter, såsom bindgarn m. m., blott i en-
staka fall till grövre. På samnia sätt förhåIler dät sig med hampväv-
nadero vilka numera nästan förslrrnnit
’ut’
mårknaden. Den äldre an-
vändningen till segel. och presänningsfluli ’sa4t iill "linnevaror" inom
enhlare hem hör även till det föfflutna. Överallt’har den billigare bom-
ullen inkräktat, ehuru på bekostnad av materialets varaktighet. Här-
till kommer, att hampans odling och beredning är till och med hesvär-.
ligare än linets. Visserligen lämnar ha-mpväxten på. grund av sin vä-
sentligt större längd och grovlek en betydligt större fibermängd pr
ytenhet åkerjord. Men dels är linet en kvalitativt värdefullare fiherart
(ehuru lin och harnpa i flere hänseende4 stå varandra mycket nära),
och dels torde det, såsom i det föregående är ant5rtt, vara mera ratio-
nellt att lägga an på en förädling av linplantan med hänsyn till ökad
skörd pr ytenhet åker. I stort sett torde det ej kunna anses lönande
att i vårt land nedlägga kostnader och arhete på ett återuppliv4nde av
hampodling för fiberproduktion. Något olika ställer sig dock denna
fråga i sådana länder, i vilka hampodling i stor omfattning bedrivits
och ännu i våra dagar med framgång bedrives’ Kanske är det dock
blott en tidsfråga, när hampodling även i dessa länder upphör och
plantan efter en lyckad turnd i människans tjänst slutligen återvänder
till sin heruort, skogen.
I
F
i
L
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
