Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Claës Wilhelm Gyldéns minne af K. J. Numell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minne en oförvissnelig lager. Detta fält är clen ordnade
skogshushållningens, och det är om Gyldéns onekligen
stora förtjenster åt detta håll mig tilldelats äran att här
uttala några minnets ord.
Hvad som först ledde Gyldéns tanke på
nödvändigheten af finska skogarnas vård, har han sjelf och sagan
lemnat o förtäljdt. Visserligen hade han såsom gosse i det
natursköna Sulkava, i Eura och i andra trakter af vårt
land, till hvilka ett nyckfullt öde förde från födelseorten
S:t Michel hans, den tidigt moderlöses, bamdomsfjät,
mången gång på lekens stigar, med sitt för naturens
företeelser öppna sinne, funnit behag i de fröjder, som bo
i skogens skuggor; säkerligen hade han senare, förd af
sin första mannaverksamhet — det praktiska
landtmä-tcriet, till bland andra nejder de af skalden besjungna
„Saarijärvis moar“, derstädes mer än engång, efter
sln-tadt dagsgöromål, lagt sig tillsammans med sin trötthet
att hvila i skogens djup och under nattens timmar
hänförts af det onppfattligt stora, som tu- skogsödemarkens
stillhet talar till menniskosjälen. Men det var icke af
dessa och dylika förnimmelser, hvilka väl förmå inspirera
skalden, men ej fostra nationalekonomen, Gyldéns
kärlek fästades vid a-åra skogar och dessas bättre värd; ej
heller var det af någon föredömets makt. Skogsskötsel
och skogsvård, i dessa ords tekniska bemärkelser, voro
i landet obekanta. Väl hade förut en och annan röst
under det s. k. ekonomiska tidehvarfvet vid akademin i
Åbo höjt sig om vådan af skogames sköfling; väl hade
Professor Böcker år 1829 genom trycket utgifvit sin
värdefulla prisskrift om „Skogars skötsel i norden", men
allt utan resultat, utan praktisk tillämpning. Det som,
enligt min förmodan, förmådde väcka Gyldéns tanke på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
