Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Claës Wilhelm Gyldéns minne af K. J. Numell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behöfligheten af våra skogars bättre vård. var ensamt
den af honom klart insedda nyttan för samhället af
desammas bevarande och ändamålsenliga tillgodogörande.
Den tid, från hvilken man kan följa Gyldéns arbete
för landets skogar, var året 1841, då han såsom ingeniör
vid General Landtmäteri Kontoret kallades af landets
högsta styrelse att vid sidan af den numera vidtfrejdade
svenske riksarkivärien Johan Jakob Nordström, då
Professor vid härvarande universitet i folk- och statsrätt
samt nationalekonomi, jemte några andra vara ledamot
i en komité, som under Senatom Karl af Heurlins
ordförandeskap hade till uppgift att utarbeta förslag till ny
skogsordning för landet. Första frukten af denna
komitea verksamhet blef ett samstämmigt betänkande och
förslag i ämnet, som påföljande år afgafs till landets
styrelse och hvari skogarnes rättsliga vård och deras
bevarande högeligen behjertas, men den ordnade
skogshushållningen endast i förbigående omnämnes såsom
otill-lämplig på finska förhållanden, helst, såsom i
betänkandet antyddes, kronojoi-darne skulle enligt gällande
författningar upplåtas till enskild egendom, i hvars fria
begagnande staten icke kunde ingripa. Så tänkte man
då, — och detta må ej förvåna någon. Finnens sed var
nemligen af ålder den att, oberoende af lagens band,
fritt bränna och bryta i skog och mark allt som låg i
hans och odlingens väg. Från sveden i den „öppna
sko-gen“ skyndade han redan tidigt till hembygdens och sina
äldsta altarens försvar; från sveden förde han senare sin
skatt till konung och kyrka och på sveden hade han
ständigt lärt sin son lifvets första mödor. Den fria
ockupationen af land osh skog och den dermed förenade
skogssköflingen hade sålunda frän uråldrig tid samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
